Se över kompletteringsbehovet av kväve

Senaste mätningen av kväveupptag i höstvete, den 21-24 maj, visar att kväveupptaget senaste veckan gått långsammare jämfört med föregående mätning. I medeltal hade kväveupptaget i fält ökat med cirka 10 kg per hektar medan upptaget i många nollrutor legat stilla. Knappt hälften av fälten vi följer hade nått DC 37 vid mätningen. Det börjar bli dags att se över kompletteringsbehovet. I en del fält kan eventuell komplettering vänta lite, speciellt i de frodigaste fälten med många skott.

Fortsatt blött i Halland

Under veckan före mätningarna 15/5-21/5 varierade regnmängderna på mätplatserna från 0,5-30 mm. Mest regn föll även denna vecka i Tvååker i Halland. I Jonstorp regnade det 10 mm och vid Helgegården, Kristianstad 9 mm. På övriga platser uppmättes endast 0,5-5 mm. mm. Luftens medeltemperatur var lägre än veckan innan, cirka 11 grader i slutet av veckan. Minimitemperaturen var lägre än föregående vecka, varierade från 3 till 5 grader. Även marktemperaturerna var någon grad lägre på 12 grader jämfört med vad som uppmättes föregående vecka.

Utvecklingsstadium och upptaget kväve

I tabell 1 och 2 visas vetets utvecklingsstadium och upptag av kväve 21-24 maj jämfört med mätningen en vecka tidigare. Höstvetet har nu precis nått DC 37 på knappt hälften av fälten medan resterande fält framför allt är i DC 32.

I medeltal har 100 kg per hektar tagits upp i grödan och 40 kg i nollrutorna.

Sedan förra veckan har kväveupptaget nollrutorna i medeltal varit oförändrat medan kväveupptaget i fält varit 9 kg per hektar. Upptaget av gödselkväve har ökat med 9 kg per hektar i medeltal och ligger nu i medeltal på 60 kg men varierar stort mellan 21 och 83 kg per hektar.

Tabell 1 och 2. Grödans upptag av kväve 21 maj på alla platser utom Fjälkinge och Kristianstad som mättes 22 maj , Löderup och Sandby gård som mättes 23 maj och Laholm som mättes 24 maj. Förra veckans mätning gjordes en vecka tidigare.

Figur 1 & 2. Kväveupptag fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukten anges inom parentes för varje fält. För mätdatum se tabelltext för tabell 1.

Jämfört med tidigare år

Vi har jämfört olika års kväveupptag i nollrutor och fält hos fyra gårdar utan stallgödsel i växtföljden, där cirka 8 fält årligen ingår i jämförelsen. I dessa fält har i medeltal 99 kg kväve per hektar tagits upp. Kväveupptaget i nollrutorna är i medeltal lite högre 44 kg kväve per hektar än medeltalet för alla nollrutor som vi följer. Det beror sannolikt på att alla dessa fält utom ett har förfrukt rödklöver eller höstraps. Precis som för alla fälten som vi följer har också dessa fälts nollruteupptag legat still sedan förra mätningen medan kväveupptaget i fält i medeltal varit 10 kg per hektar.

Figur 3. Kväveupptag i höstvetefält och nollrutor i en jämförelse 2015-2020 mellan fyra gårdar (cirka 8 fält årligen). Gårdarna är Kattarp, Skegrie, Trelleborg och Sjöstorp.

Se över kompletteringsbehovet

Knappt hälften av fälten hade precis nått DC37 vid mätningarna 21-24 maj. Den kommande helgen, sista dagarna i maj, ser vädret ut att bli varmare. Vetefälten når troligen DC 39, med hela flaggbladet synligt, ganska snart.

I fält där du planerat för en kompletteringsgiva är det dags att se över behovet nu när grödan nått DC37. Även lite senare kompletteringar ger normalt god skörderespons, om behovet finns, även om lite mer av kvävet då går till ökad proteinhalt.

När du ska bedöma ditt kompletteringsbehov av kväve kan du ta hänsyn till några faktorer:

• Generellt god kväveleverans. Gör en bedömning av dina fält. I de nollrutor som vi följer i år ser vi i medeltal en något större kväveleverans i södra Sverige än andra år. I cirka hälften av våra nollrutefält är kväveleveransen 40 kg eller mer per hektar. Även om variationerna alltid är stora är det vanligt med en kväveleverans kring 20-25 kg kväve per hektar på gårdar utan stallgödsel i vårt område. Om kväveleveransen från fältet är 15 kg högre än normalt innebär det totalt drygt 30 kg lägre kvävebehov i fältet. Följ utvecklingen i dina fält även närmsta veckorna.
• Skottrika fält. I år är en del fält mycket frodiga med många skott. För att undvika liggsäd kan det vara lämpligt att avvakta eventuellt kompletteringsbehov något i dessa fält. Det är också ett sätt att styra kvävet till högre proteinhalt.
• Hög skördepotential. Många fält har generellt höga totala kväveupptag och är frodiga. I fält där kväveleveransen är relativt låg och kväveupptaget i fält är högt (stor färgskillnad mellan nollruta och fält) finns ofta ett kompletteringsbehov. Bedömer du att ett kompletteringsbehov finns så rekommenderas kompletteringsgödsling närmsta tiden. Om du bedömer kompletteringsbehovet som relativt stort rekommenderar vi att du delar givan.

Utnyttja verktygen för variationer i fältet

Ta gärna hjälp av hjälpmedel som kvävesensorer eller vegetationsindexkartor när du ska komplettera med kväve.

Även i år bidrar Greppa Näringen i arbetet med att ta fram vegetations­indexkartor, så att tjänsten CropSAT kan utnyttjas kostnadsfritt. Du kommer åt kartorna under Räkna själv här på vår webbplats eller via www.cropsat.se Länk till annan webbplats.. Det är Dataväxt som ansvarar för CropSAT. Genom en sökfunktion kan du markera block, dela fälten med hjälp av en delningslinje och ta fram en vegetationskarta, samt vid behov skapa tilldelningsfil för gödsling. Sverige är en av de stater som delfinansierar europeiska rymd­styrelsen, ESAs arbete med satelliter som Sentinel 2. Det ser ut att finnas bilder från maj på de flesta ställen även om de inte är många. Det har varit en ovanligt molnig vår vilket gör att många bilder sorteras bort på grund av molnighet. I vissa fall kan även en stor hög med till exempel vita balar ge upphov till samma brus. Har du frågor kring specifika bilder kan du kontakta Dataväxts support för CropSAT för att få hjälp.

Nya funktioner att testa i CropSAT

Det finns ett par intressanta funktioner i CropSAT som är under utveckling. Du kan läsa mer om dem nedan. Dataunderlaget är begränsat och i nuläget är de så kallade betaversioner och kan ännu inte betraktas som ”facit”.

Läs av kväveupptaget i höstvete i CropSAT

Funktionen som visar kg kväve upptaget i höstvetet under utvecklingsstadierna DC31-45 bygger på en beräkningsmodell som tagits fram för åren 2016-2018 och kan ge vägledning vid bestämning av kompletteringsgivan. Värdena visar beräknat kväveupptag i kg kväve per hektar och när modellen testats mot oberoende mätningar var medelfelet 10-11 kg kväve per hektar. Enskilda satellitbilder i en tidsserie kan ha lägre eller högre reflektansvärden än förväntat beroende på skillnader i atmosfäriska förhållanden, vilket kan påverka det beräknade N-upptaget. Det är därför lämpligt att läsa av värdena från några olika bilder vid olika datum för att upptäcka om orimliga värden förekommer. Modellen har utvecklats av Wolters et al. (2019) inom ramen för ett pågående arbete vid SLU.

Automatisk kvävefördelning med Target-N

Även funktionen som kallas Target-N är under utveckling i CropSAT, och är nu möjlig att testa. Den fördelar automatiskt kvävegivan över fältet med hjälp av satellitdata när du anger en medelkvävegiva som ska fördelas i fältet. Modellen är utvecklad för kompletteringsgödsling i höstvete i DC37. Det är viktigt att välja lämplig satellitbild, så nära DC37 som möjligt. Fördelningsmodellen är framtagen och testad under två års fältförsök. I utvecklingen av modellen har drönarburen kamera använts och kopplats samman med samma nio våglängdsband som även finns i bilderna från Sentinel-2. Arbetet utförs inom projektet Target-N av SLU och Hushållningssällskapet, med finansiering av Stiftelsen lantbruksforskning samt delvis Västra Götalandsregionen.

Läs mer om de båda betafunktionerna i CropSAT på www.slu.se/LADS Länk till annan webbplats.

Emma Hjelm, Cecilia Linge, Stina Olofsson, Alnarp

 Kväveupptag på de olika platserna, figur 4-9