Säsongsnytt vecka 19

Gödselkväve har börjat tas upp

Veckans mätningar av kväveupptag i nollrutor visar på ett lågt kväveupptag i nollrutorna medan omkring 10 kg gödselkväve per hektar har tagits upp i omliggande fält. Kvävenivåerna i grödan är normala för tidpunkten med i medeltal 30 kg N/ha upptaget i nollrutorna och 60 kg N/ha upptaget i fälten. Med de senaste dagarnas värme och nederbörd kan vi vänta oss att mineraliseringen kommer igång.

Foto som visar ett höstvetefält med en ogödslad ruta där veten är ljusare och mindre.

Nollrutan i Löberöd 1 den 8 maj har ett upptag av 28 kg N/ha i nollrutan och 65 kg N/ha i fältet runtomkring. Foto: Cecilia Linge

Veckans mätning av kväve i nollrutor gjordes 8-10 maj i de fält som vi följer i Skåne och Halland. Det har kommit relativt mycket nederbörd på alla platser men med variationer mellan 16 och 39 mm (1-7 maj). Mest regn föll i Svalöv och Löberöd och minst i Trelleborgs och Kristianstadstrakterna.

I det kalla vädret är det inte förvånande att kväveupptaget varit relativt lågt i nollrutorna vare sig det är stallgödsel i växtföljden eller ej samt för alla förfrukter. Medeltemperaturen i luften var fortsatt låg under veckan, cirka 7 grader. Det förekom frostnätter på några men inte alla platser den 1-2 maj. Marktemperaturerna var något högre än veckan innan, men fortfarande låga, 6 till 8 grader på de fyra platser där värden för marktemperaturen på 5 cm djup anges på väderstationerna. Värmen nu efter helgen i kombination med att det regnat kommer troligen öka grödans upptag av kväve den kommande veckan.

Utvecklingsstadium och upptaget kväve

I tabell 1 och 2 visas vetets utvecklingsstadium och upptag av kväve 8-10 maj jämfört med mätningen en vecka tidigare. Höstvetet har sträckt på sig något men är fortfarande kvar i DC 31. Ett fåtal fält är i DC23-30.

I medeltal har 60 kg N/ha tagits upp i grödan och 30 kg N/ha i nollrutorna. Varken för förfrukt eller stallgödsel går det att utläsa någon egentlig skillnad i de fält vi följer.

Sedan förra veckan har kväveupptaget i medeltal varit 3 kg N/ha i nollrutorna och 12 kg N/ha i fälten. Upptaget av gödselkväve har ökat med tiotalet kilogram och ligger nu i medeltal på 30 kg N/ha men varierar stort mellan 1 och 52 kg N/ha.

Tabell 1 och 2. Grödans upptag av kväve 8 maj på alla platser utom Löderup, Sandby gård, Fjälkinge och Kristianstad som mättes 9 maj och Laholm som mättes 10 maj. Förra veckans mätning gjordes en vecka tidigare.

Tabell 1. Kväveupptag på gårdar utan organisk gödsel i växtföljden

Plats

Sort

Förfrukt

Utv-stadium (DC)

Kväve- upptag

nollruta (kg N/ha)

jmf. m. förra mätningen

Kväve- upptag fält (kg N/ha)

jmf. m. förra mätningen

Kattarp 1

Linus

Havre

31

30

4

48

9

Kattarp 2

Linus

Rödklöver

31

33

3

34

5

Landskrona 1

Reform

Höstvete

31

24

0

61

12

Landskrona 2

Bright

Foderärt

31

21

3

68

17

Trelleborg 1

Linus

Höstraps

31

30

8

44

14

Trelleborg 2

Brons

Höstraps

30

29

1

65

16

Skegrie

Linus

Höstraps

31

39

3

66

14

Löberöd 1

Brons

Höstraps

31

28


65

10

Löberöd 2

Brons

Potatis

23

17


41

4

Sjöstorp 1

Julius

Höstraps

31

34


76

6

Sjöstorp 2

Julius

Rödklöver

31

41

1

77

11

Sandby gård 1

Terrance

Höstraps

31

31

0

75

19

Sandby gård 2

Terrance

Vitklöverfrö

31

26


63

12

Tabell 2. Kväveupptag på gårdar med organisk gödsel i växtföljden.

Plats

Sort

Förfrukt

Utv. stadium

(DC)

Kväve-

upptag

nollruta

(kg N/ha)

jmf. m. förra mätningen

Kväve- upptag fält (kg N/ha)

jmf. m. förra mätningen

Västraby 1

Elvis

Höstvete

31

49

11

65

13

Västraby 2

Elvis

Höstraps

31

34

3

59

7

Löderup 1

Torp

Spenatfrö

30

26

6

40

5

Löderup 2

Torp

Spenatfrö

30

26

6

32

1

Kristianstad

Hallfreda

Vårkorn

31

28

5

70

25

Fjälkinge

Praktik

Höstvete

31

30

3

70

18

Laholm 1

Praktik

Vårkorn

31

18


51

11

Laholm 2

Praktik

Havre

31

39

4

91

27


Foto:

Figur 1 & 2. Kväveupptag fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukten anges inom parentes för varje fält. För mätdatum se tabelltext för tabell 1.

Mineraliseringen väntas komma igång

Vetefälten är överlag frodiga och i normal tillväxt och med normala kvävenivåer i fält och nollrutor för området, trots en kylig april. En gynnsam vinter och en kylig vår har troligen gett gynnsam rottillväxt som kunnat ta upp kväve i många fält.

Däremot kan vi inte räkna med att mineraliseringen kunnat bidra med nytt kväve under våren. Den låga marktemperaturen har troligen inte lett till något större bidrag av kväve som frigjorts från det organiska materialet i jorden under våren. Framöver ska vi däremot vara uppmärksamma på om mineraliseringen kommer igång och kan bidra med ytterligare kväve till grödan. Det är information som vi behöver när det är dags för kompletteringsgödslingen lite senare i vår. Läs mer om mineraliseringsprocessen i stycket nedan.

Vi har sett några flammiga vetefält och det har förekommit några vetefält med gulnande bladspetsar, framförallt på plantans äldre blad. Med senaste dagarnas värme och nederbörd är det troligen övergående i de flesta fall.

Fortfarande ser vi ingen skillnad i kväveupptag mellan fält och de maxrutor som lagts ut med 50 kg N/ha kväve som en extra huvudgiva den 22 april. Det är enligt förväntan att det kväve som lagts i första och andra giva fortfarande väl täcker grödans kvävebehov.

Fördjupa dig i mineraliseringens faktorer

Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve som växterna tar upp.

Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att den ska komma igång behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader.

Det behöver dessutom vara så mycket vatten i jorden så att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten, över den så kallade vissningsgränsen. Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet, när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning. Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten.

Figur 3 är hämtade från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur (www.apsim.info).

Figur 3. Schematiskt förhållande mellan kvävemineralisering och marktemperatur respektive vattenhalt i marken (www.apsim.info).

Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedel behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. Precis som vid mineralisering går denna omvandling snabbare vid högre temperatur och tar cirka 1-2 veckor när marktemperaturen är mellan 10-20 grader. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve. Nitratkvävet däremot blir tillgänglig direkt när gödselkornen har lösts upp.

I år mäter Greppa Näringen 20-talet ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 12 lantbrukare i Region Syd. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara som lånar ut en handburen N-sensor till oss. I Säsongsnytt för Region Syd hittar du våra löpande mätningar av kväveupptag. Nästa mätning i nollrutorna planeras till slutet av vecka 19.


Emma Hjelm, Stina Olofsson, Cecilia Linge, Alnarp

Text

Text

Text