Stora variationer i kväveupptag och mineralisering, vecka 19

Det har varit fortsatt torrt men lite varmare och hälften av fälten har kommit in i stråskjutningen. Det har gjort att mängden upptaget mineralkväve har ökat i varierande grad under veckan men mineraliseringen av kväve från marken är fortsatt låg.

Stora variationer i Östergötland

I Östergötland var vetet på 12 av de 14 fälten fortfarande i bestockningsfasen (DC 21-26) när mätningarna gjordes den 6 maj, men variationerna är stora både när det gäller utvecklingsstadier och kväveupptag. På två av fälten hade vetet nått stråskjutningen (DC 30-31). Kväveupptaget i de elva konventionella höstvetefälten var i medeltal 24 kg/ha i nollrutorna och 41 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det är i nivå med förra årets upptag. Några av nollrutorna syntes för ögat, se bild 1, men på många håll kunde man inte se någon skillnad mellan gödslat och ogödslat.

På de tre ekologiska fälten var kväveupptaget i medeltal 13 kg/ha i nollrutorna och 15 kg/ha i de gödslade fälten. Det ekologiska höstvetet är på två av fälten sått med dubbelt radavstånd och dessutom nyligen radhackat eller ogräsharvat, så det syns fortfarande mycket bar jord mellan raderna, se bild 2.

Den senaste veckan har kväveupptaget i de konventionella fälten ökat med 3 kg/ha i nollrutorna och 10 kg/ha i de gödslade fälten. I de ekologiska fälten har det i princip legat stilla i både nollrutor och gödslade fält.

Diagram 1. Kväveupptag i 14 höstvetefält i Östergötland den 6 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 21-31. Jordarterna varierar från något mullhaltig lerig sand till styv lera.

Varierande kväveupptag även i Södermanland

I Södermanland var vetet på de fyra fälten i stråskjutningsfasen (DC 30-31) när mätningarna gjordes den 9 maj. Kväveupptaget var i medeltal 28 kg/ha i nollrutorna och 40 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Nollrutan på fält D3 syntes tydligt för ögat, där var skillnaden i upptag drygt 30 kg kväve/ha.

Sedan förra veckan har kväveupptaget i Södermanland i snitt ökat med 1 kg/ha i nollrutorna och 6 kg/ha i de gödslade fälten.

Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanland den 9 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 30-31. Jordarterna är styv lera och mellanlera.

Lägre kväveupptag i Örebro län

I Örebro län har vi än så länge bara mätresultat från två fält, men förhoppningsvis får vi in ytterligare två eller tre fält från och med nästa vecka. Vid senaste mätningen den 9 maj var vetet i begynnande stråskjutning (DC 30). Kväveupptaget var i medeltal 19 kg/ha i nollrutorna och 36 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3.

Sedan förra veckan har kväveupptaget i Örebro län ökat lika mycket som i Södermanland, i snitt +1 kg/ha i nollrutorna och +6 kg/ha i de gödslade fälten.

Diagram 3. Kväveupptag i två höstvetefält i Örebro län den 9 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 30. Jordarterna är mjäla och mellanlera.

Kväveupptaget högst i Kalmar län

Alla fält som är med i Kalmar län får stallgödsel någon gång under växtföljden och fyra av fälten gödslas regelbundet med grisflytgödsel.

Kväveupptaget är fortfarande högst i Kalmar län denna vecka och nästan alla fält har kommit in i stråskjutningen vilket också kan ses i det ökade upptaget av gödselkväve. Däremot ligger mineraliseringen fortfarande på en låg nivå vilket sannolikt beror på det torra vädret. Det kom lite regn under tisdagen och kanske den markfukten bidra till att öka mineraliseringen.

Upptaget i nollrutorna har ökat med 4 kg N/ha sedan förra veckan till i snitt 22 kg N/ha, se diagram 4. Upptaget i de gödslade fälten har ökat med 14 kg N/ha i och det totala upptaget låg på 52 kg N/ha i snitt. Variationen är stor mellan fälten.

Diagram 4. Kväveupptag i sju höstvetefält i Kalmar län den 9 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 31-32. Jordarterna varierar från mo till lättlera.

Risker om det saknas vatten eller kväve

Om det saknas vatten eller kväve inträder skottreduktion i DC 30-45 och därefter blomreduktion i DC 31-61. Det är plantans sätt att anpassa sig till förutsättningarna på växtplatsen och inte lägga energi på att producera fler sidoskott eller kärnor än den kan bära fram till mognad – växtplatsanpassad odling i naturens egen tappning.

Varierande förutsättningar på fälten

Vi mäter i år kväveupptaget i 30 nollrutor och gödslade höstvetefält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan har tagit upp hittills.

Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1.

Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar