Säsongsnytt vecka 24
Sista mätningen av kväveupptag för säsongen
Höstvetet håller nu på att gå i ax i de flesta fält och på vissa håll har det kommit ännu längre. I detta nummer av Säsongsnytt redovisar vi årets sista mätningar av kväveupptag i region öst.
I samband med att flaggbladet växer ut och vetet går i ax blir mätvärdena lite mer osäkra i och med att grödan skiftar färg. Vi ser dock att vetet fortsätter ta upp kväve i god takt, särskilt i Södermanlands och Örebro län där upptaget har ökat med 19 respektive 20 kg/ha den senaste veckan. I Östergötland har kväveupptaget ökat med i snitt 11 kg per hektar, men det är stora skillnader mellan olika fält. Vid senaste mätningen den 11-14 juni varierade kväveupptaget i hela området mellan 20 och 116 kg/ha i nollrutorna och från 82 till 185 kg/ha i de gödslade fälten.
Höstvetet i Östergötland fortsätter ta upp kväve
I Östergötland fortsätter vetet utvecklas och ta upp kväve i god takt, men det är stora variationer mellan olika fält. När mätningarna gjordes den 11 juni var vetet i DC 43-53 (flaggbladets slida börjar vidgas till en fjärdedel av axet framme). Kväveupptaget var i medeltal 46 kg/ha i nollrutorna och 122 kg/ha i de gödslade fälten, oförändrat respektive en ökning med 11 kg/ha den senaste veckan (se diagram 1-4). Nollrutan på fält E3 redovisas inte eftersom den gödslades av misstag den 5 juni, men den hade sannolikt höjt medelvärdet för nollrutorna med ca 3 kg/ha om den varit med.
Diagram 1. Kväveupptag i tolv höstvetefält i Östergötland den 11 juni. Kväveupptaget var i medeltal 46 kg/ha i nollrutorna och 122 kg/ha i de gödslade fälten. Nollrutan på fält E3 gödslades av misstag den 5 juni. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 43-53. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.
I diagram 2-4 visas kväveupptaget över tid. På lerjordarna är tillväxten fortsatt god medan den börjar mattas av lite på de lättare jordarna. Nollrutorna på fält E4 och E9 fortsätter leverera kväve i oförminskad takt.
Diagram 2. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland.
Diagram 3. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv och Högby, Östergötland. På fält E5 och E8 lades maxrutor som gödslades med 50 kg N/ha extra i form av kalksalpeter ut den 28 maj. De prickade linjerna visar kväveupptaget i dessa rutor.
På fält E5 och E8 lades maxrutor som gödslades med 50 kg N/ha extra i form av kalksalpeter ut den 28 maj. Kväveupptaget i dessa visas med prickade linjer i diagram 3. Framför allt på fält E8 har kväveupptaget ökat jämfört med fältet i övrigt, vilket tyder på att grödan där har potential att ta upp mer kväve och kanske också ge högre skörd förutsatt att vattnet räcker till.
Bild 1. Nollruta och maxruta på fält E8 Högby den 11 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 38 kg/ha, i det gödslade fältet 82 kg/ha och i maxrutan (närmast i bild) 113 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd
Diagram 4. Kväveupptag över tid på fälten i Broby och Österstad, Östergötland.
Bild 2. Nollruta på fält E9 Broby den 11 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 98 kg/ha och i det gödslade fältet 135 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd
Bild 3. Nollruta på fält E11 Österstad den 11 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 41 kg/ha och i det gödslade fältet 110 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd
Högt kväveupptag i Södermanland
I Södermanland gjordes sista mätningen den 14 juni. Höstvetet var då i DC 55-57 utom i fält D16 där Norinvetet redan hade börjat blomma (DC 63). I snitt var kväveupptaget 62 kg/ha i nollrutorna och 149 kg/ha i de gödslade fälten. Södermanland ligger därmed i topp när det gäller kväveupptag (se diagram 5-6). Upptaget har också ökat mer än i Östergötland den senaste veckan – +3 kg/ha i nollrutorna och +19 kg/ha i fälten.
Diagram 5. Kväveupptaget i fyra höstvetefält i Södermanlands län den 14 juni. När mätningen gjordes var vetet i DC 55-63. Jordarten är styv lera.
Diagram 6. Kväveupptag över tid på fälten i St. Lövhulta och Klahammar, Södermanland.
Upptaget stiger i Örebro län
Även i Örebro län gjordes sista mätningen den 14 jun. Där var höstvetet i DC 51-57 (ett småax just synligt – tre fjärdedelar av axet framme). I snitt var kväveupptaget 28 kg/ha i nollrutorna och 130 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 7 och 8. Kväveleveransen från marken är fortfarande låg, men på fält T24 har den ökat sen förra veckan. När det gäller upptaget i de gödslade fälten har Örebro nu gått om Östergötland. Den senaste veckan har upptaget ökat ungefär lika mycket som i Södermanland, närmare bestämt +3 kg/ha i nollrutorna och +20 kg/ha i fälten.
Diagram 7. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 14 juni. I snitt var kväveupptaget 28 kg/ha i nollrutorna och 130 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var vetet i DC 51-57. Jordarterna är lättlera och mellanlera.
Diagram 8. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län.
Bild 4. Nollruta på fält T24 Nybble den 14 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 40 kg/ha och i det gödslade fältet 147 kg/ha. Foto: Henrik Forsberg
Osäkra värden i Kalmar län
I Kalmar län var höstvetet i DC 47-59 vid sista mätningen den 11 juni. På tre av fälten (H19-H21) indikerade dock värdena i mätfilen för låg solvinkel, vilket gör att de kan betraktas som osäkra. Då fält H20 och H21 dessutom visar sjunkande värden gör vi ingen beräkning av det genomsnittliga kväveupptaget i nollrutor och fält, men redovisar ändå mätvärdena i diagram 9 och 10. De sjunkande mätvärdena beror sannolikt på att grödans reflektans ändras, men ska inte tolkas som att grödans kväveinnehåll minskar i verkligheten.
Diagram 9. Kväveupptag i fem höstvetefält i Kalmar län den 11 juni. Värdena för fält H19-H21 är att betrakta som osäkra. När mätningarna gjordes var vetet i DC 47-59. På de tre första fälten används stallgödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjäla¬jordar.
Diagram 10. Kväveupptag över tid i fem höstvetefält i Kalmar län.
Bild 5. Nollruta på fält H21 Eriksöre den 11 juni. Foto: Linda af Geijersstam
Kväveupptag jämfört med tidigare år
En jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år visas i diagram 11. Jämförelsen ska göras med stor försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden. Vid denna sena mätning när grödan har nått DC 51 räknat som median har vi inte så många år att jämföra med, men fram till och med förra veckans mätning låg upptaget i nollrutorna ungefär i mitten medan upptaget i de gödslade fälten var högt jämfört med tidigare år. Den bilden står sig i stort sett även efter sista mätningen.
Diagram 11. Jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år. Jämförelsen ska göras med stor försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden.
Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten
Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten hittar du i tabell 1 nedan.
Plats | Sort | Jordart | Förfrukt | Kväve- gödsling kg N/ha Höst | Kväve- gödsling kg N/ha Vår totalt | Stallgödsel växtföljden |
|---|---|---|---|---|---|---|
E1 Vårdsberg | Informer | mmh SL | Höstvete | 230 | Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år | |
E2 Vårdsberg | Kerrin | mmh SL | Höstraps | 225 | Nej | |
E3 Helleberga | Hereford | mmh ML | Höstraps | 18 | 203 | Nej |
E4 Helleberga | Kerrin | mmh ML | Höstvete | 18 | 233 | Nej |
E5 Ullekalv | Hereford | n mh l Sa | Höstvete | 16 | 138 | Nej |
E6 Ullekalv | Hereford | n mh l Sa | Höstraps | 16 | 139 | Nej |
E7 Högby | Hallfreda | Syrsand/mo | Höstvete | 145 | Nej | |
E8 Högby | Hallfreda | Syrsand/mo | Potatis | 145 | Nej | |
E9 Broby | Informer | m mh ML | Höstraps | 153 | Hönsgödsel 5 ton/år | |
E10 Broby | Reform | m mh ML | Höstvete | 12 | 144 | Hönsgödsel 5 ton/3 år |
E11 Österstad | Brons | ML | Korn | 20 | 159 | Nej |
E12 Österstad | Informer | ML | Potatis | 144 | Nej | |
D13 St Lövhulta | Julius | SL | Höstvete | 14 | 159 | Kycklinggödsel, 4 ton vart 6:e år inför raps |
D14 St Lövhulta | Linus | SL | Höstraps | 19 | 134 | Kycklinggödsel 4 ton var 6:e år inför raps |
D15 Klahammar | Linus | ML | Korn | 14 | 226 | Rötrest 12 ton/ha vart 4:e år |
D16 Klahammar | Norin | LL | Lin | 14 | 223 | Rötrest vart 4:e år |
H17 Vassmolösa | Informer | nmh l Mj | Höstraps | 160 | Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland | |
H18 Vassmolösa | Informer | nmh l Mo | Majs | 160 | Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland | |
H19 St Frö | Ahoi | LL | Höstraps | 108 | Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år) | |
H20 Eriksöre | Hallfreda | LL | Pumpa | 196 | Nej | |
H21 Eriksöre | Hallfreda | LL | Matpotatis | 188 | Nej | |
T22 Hidinge | Julius | mmh ML | Oljelin | 207 | Svinflytgödsel vart år | |
T23 Hidinge | Julius | mmh MoMj LL | Ärter | 207 | Svinflytgödsel vart år | |
T24 Nybble | Reform | ML | Höstraps | 18 | 119 | Nej |
T25 Nybble | Ahoi | Mjäla, ML | Höstvete | 18 | 137 | Nej |
T26 Nybble | Ahoi | ML | Höstvete | 18 | 143 | Nej |
Stort tack till alla medverkande!
Detta var sista mätningen för säsongen och vi vill passa på att tacka alla som på olika sätt har bidragit till att mätningarna har kunnat genomföras, bl.a. Linda af Geijersstam, Isak Brånstrand, Lovisa Eriksson och Henrik Forsberg som hjälpt till med mätningarna i Kalmar, Södermanlands och Örebro län, Yara som lånat ut de handburna N-sensorerna och sist men inte minst våra försöksvärdar som lagt ut nollrutor och ställt sina fält till förfogande.
Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping
