Liten leverans av kväve från marken v.20
Kvävemineraliseringen har varit väldigt låg den senaste veckan med endast en ökning på 4 kg N/ha. I fälten där det också tillförts gödselkväve är det bättre fart, med ett ökat kväveupptag på 11 kg N/ha. Tillväxten har kommit igång och nästan alla fält är inne i stråskjutningsfasen.
Fortfarande skillnader beroende på förfrukt
Under den senaste veckan har de flesta fälten kommit in i stråskjutningsfasen där medianen är DC 31. Fälten i Västerås ligger kvar i bestockningsfasen, DC 23.
I diagram 1 kan du se kväveupptaget i respektive fält. På en vecka har kväveupptaget ökat med 4 kg N/ha i nollrutorna och 11 kg N/ha i fältet i medel. Vi ser en större skillnad mellan nollruta och fält jämfört med tidigare, där det totala kväveupptaget i medel är 25 kg/ha i nollrutorna och 38 kg/ha i fälten. Kväveupptaget fortsätter i de gödslade fälten medan det har börjat stanna av i nollrutorna.
Kväveupptaget fortsätter att vara högre i fält med bra förfrukter (ärt och raps) jämfört med fält där stråsäd är förfrukt. I de gödslade fälten där ärter och oljeväxter är förfrukt har i medel 14 kg N/ha tagits upp den senaste veckan och det totala upptaget är 45 kg N/ha. I de gödslade fälten med spannmål som förfrukt har i medel 7 kg N/ha tagits upp den senaste veckan och det totala upptaget är 26 kg N/ha. I nollrutorna är upptaget den senaste veckan ungefär lika stor oavsett förfrukt. Men i nollrutorna i fälten med ärter och oljeväxter som förfrukt är fortfarande det totala upptaget hittills betydligt högre.
Det krävs vatten och värme för mineralisering
Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve som växterna tar upp.
Vid den här veckans mätning låg nederbörden i snitt på 7 mm i de mätta fälten. För att mineraliseringen ska fungera behöver det vara så mycket vatten i jorden att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten över den så kallade vissningsgränsen.
Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet, när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning. Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten.
Marktemperaturen varierade mellan 8 och 15 grader på 10 cm djup i fälten. Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att få ordentlig fart på mineraliseringen behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader.
Figur 1 är hämtad från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur (www.apsim.info Länk till annan webbplats.).
Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedel behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. Precis som för mineralisering så går denna omvandling snabbare vid högre temperatur och tar cirka 1-2 veckor när marktemperaturen är mellan 10-20 grader. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve.
I diagram 2 kan du se kväveupptaget för flera år. Jämför vi med tidigare år ser vi att kväveupptaget i nollrutorna och fälten ligger på en lägre nivå än tidigare års mätningar. Varmare och fuktigare väderlek väntas framöver, vilket borde sätta fart på mineraliseringen.
Jämförelse mellan olika år
I diagram 2 kan du se kväveupptaget för flera år. Jämför vi med tidigare år ser vi att kväveupptaget i nollrutorna och fälten ligger på en lägre nivå än tidigare års mätningar. Varmare och fuktigare väderlek väntas framöver, vilket borde sätta fart på mineraliseringen och upptaget av kväve.
I tabell 1 hittar du förutsättningarna för respektive fält.
Plats | Sort | Förfrukt | Gödslingsdatum | Gödselgiva (kg N/ha) | Andel upptaget gödselkväve | DC- stadium |
---|---|---|---|---|---|---|
1a Västerås | Hallfreda | Höstvete | 21:a april | 120 | 5% | 23 |
1b Västerås | Brons | Höstraps | 21:a april | 120 | 1% | 23 |
2a Veckoholm | Reform | Höstvete | 12:e april | 135 | 8% | 31 |
2b Veckoholm | Norin | Ärter | 12:e april | 135 | 15% | 31 |
3a Enköp. näs | Julius | Höstvete | 18:e april | 100 | 6% | 31 |
3b Enköp näs | Julius | Höstraps | 18:e april | 100 | 18% | 31 |
4a Svinnegarn | Hacksta | Höstraps | 30:e mars | 81 | 22% | 31 |
4b Svinnegarn | Julius | Höstvete | 30:e mars | 81 | 28% | 31 |
5 Enköping | Norin | Ärter | 19:e april | 120 | 5% | 32 |
6 Torstuna | Reform | Höstvete | 3:e april | 54 | 15% | 31 |
7 Grillby | Reform | Höstvete | 19:e april | 70 | 4% | 31 |
8a Lövstalöt | Hallfreda | Korn | 21:a april | 120 | 9% | 30 |
8b Lövstalöt | Hallfreda | Höstraps | 21:a april | 120 | 12% | 30 |
9a Uppsala | Julius | Höstraps | 20:e april | 122 | 8% | 31 |
9b Uppsala | Linus | Ärter | 20:e april | 122 | 8% | 30 |
10a Börje | Ahoi | Ärter | 23:e april | 120 | 11% | 30 |
10b Börje | Ahoi | Höstvete | 23:e april | 120 | 2% | 30 |
Vi genomförde mätningen måndagen den 16:e maj. Nästa mätning är planerad till måndagen den 23:e maj.
Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala