Dags att börja tänka på komplettering v.22
Höstvetet är i flaggbladsstadiet och det är dags att börja fundera på kompletteringsgödsling. Upptaget av kväve är fortfarande lågt både i nollrutor och i de gödslade fälten även om variationen är stor. Vid lågt upptag av gödselkväve kan det vara aktuellt med delad kompletteringsgiva.
Högre upptag där regn kommit tidigt
Under den här veckan har flera fält kommit in i flaggbladsstadiet, DC 37 (flaggbladet just synligt) och 39 (flaggbladets slida just synligt). Några fält har kommit till DC 41-43 då axet börjar vidga sig. Medianen är DC 37.
I diagram 1 kan du se kväveupptagen i ovanjordiskt material på respektive plats. Upptaget i nollrutorna ligger på samma nivå som förra veckan, det har endast ökat med 2 kg N/ha. I de gödslade fälten är kväveupptaget 12 kg N/ha i medel. Totalt har höstvetet tagit upp 31 kg N/ha i nollrutorna och 61 kg N/ha i fälten i medel. Vi kan se en stor variation mellan fälten. I Uppsala, Lövstalöt och Börje är upptaget av kväve lägre i det gödslade fältet jämfört med fälten runt Enköping. Det kan bero på att runt Uppsala kom regnet först under förra helgen och hade då inte hunnit göra någon verkan på kvävet i marken innan mätningen i måndags. Högre fart har vi i fälten kring Enköpingstrakten och Veckholm, där kväveupptaget ökat med i genomsnitt cirka 20 kg N/ha i det gödslade fältet.
Kväveupptaget i nollrutorna och fälten ligger fortfarande på en lägre nivå än tidigare års mätningar. I diagram 2 kan du se kväveupptaget för flera år.
Maxrutor på fyra platser
På fem fält har vi lagt ut maxrutor, i Torstuna, Svinnegarn, Lövstalöt och Uppsala. Maxrutorna lades ut 16e maj. I snitt ligger maxrutorna 6 kg N/ha högre än fältet.
Börja fundera på ditt kompletteringsbehov
De flesta fält har kommit in i DC37-39 och det är därför dags att börja tänka på kompletteringsgödsling. Vi vet att en komplettering i DC37-39 ger högst skörd i försöken, men att även senare kompletteringsgivor ger en höjning av skörden. Senare givor har också en större proteinhöjande effekt. Det kan vara svårt att bedömma skörden så här tidigt, och i år när det varit torrt och kväveupptaget lågt under stårskjutningen finns risk för att skott har reducerats.
Kompletteringsgödsling i flaggbladsstadiet är aktuellt framförallt i fält med god tillväxt, där kväveleverans från marken låg och som inte fått mer än 100-130 kg N/ha. Ett alternativ vid en lite tidigare komplettering är att du delar upp kompletteringen i två delar. Detta för att inte behöva lägga en för stor kompletteringsgiva innan du har kunnat bedöma fältets skördepotential. I år när dessutom upptaget av kväve har varit lågt så här långt så har du en del kväve kvar i marken som kommer att tas upp bara omständigheterna blir rätt. På så sätt minskar du risken för förluster eller liggsäd om det kommer mycket regn eller du får en högre mineralisering än du räknat med.
I frodiga bestånd med många skott per kvadratmeter är det bättre att avvakta för att minska risken för liggsäd. Och har du redan lagt en kvävegiva du bedömer rimlig till den skörd du förväntar dig och ska komplettera med kväve för att höja proteinhalten så kan du även här vänta med kompletteringen. I senare års försök har kompletteringsgödslingar fungerat bra fram till vetets blomning med både påverkan på skörd och protein, under förutsättning att det kommer regn efter gödslingen. Ju större kvävegivor du planerat desto större blir också risken för liggsäd och överoptimal giva då kväve inte utnyttjas av grödan.
Tänk på fältvariationer när du kompletteringsgödslar
Utöver att bedöma skördenivå och nollrutans kväveleverans behöver du också ta hänsyn till variationen i fält till exempel med hjälp av N-sensor, CropSAT eller andra verktyg. Med hjälp av satellitbilder kan du bedöma variationen och även göra en styrfil för varierad kompletteringsgödsling i fältet. Även i år bidrar Greppa Näringen i arbetet med att ta fram vegetationsindexkartor, så att tjänsten CropSAT kan utnyttjas kostnadsfritt. Du kommer åt kartorna från Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu Länk till annan webbplats. eller via webbplatsen www.cropsat.se Länk till annan webbplats.. Genom en sökfunktion kan du kan tas under molnfria förhållanden. Har du frågor kring specifika bilder kan du kontakta Dataväxts support för Cropsat för att få hjälp.
Plats | Sort | Förfrukt | Gödslingsdatum | Gödselgiva (kg N/ha) | DC- stadium |
---|---|---|---|---|---|
1a Västerås | Hallfreda | Höstvete | 21:a april | 120 | 37 |
1b Västerås | Brons | Höstraps | 21:a april | 120 | 37 |
2a Veckoholm | Reform | Höstvete | 12:e april | 135 | 37 |
2b Veckoholm | Norin | Ärter | 12:e april | 135 | 39 |
3a Enköp. näs | Julius | Höstvete | 18:e april | 185 | 39 |
3b Enköp näs | Julius | Höstraps | 18:e april | 185 | 41 |
4a Svinnegarn | Hacksta | Höstraps | 30:e mars | 131 | 41 |
4b Svinnegarn | Julius | Höstvete | 30:e mars | 131 | 37 |
5 Enköping | Norin | Ärter | 19:e april | 170 | 43 |
6 Torstuna | Reform | Höstvete | 3:e april | 129 | 37 |
7 Grillby | Reform | Höstvete | 19:e april | 140 | 37 |
8a Lövstalöt | Hallfreda | Korn | 21:a april | 120 | 37 |
8b Lövstalöt | Hallfreda | Höstraps | 21:a april | 120 | 37 |
9a Uppsala | Julius | Höstraps | 20:e april | 122 | 37 |
9b Uppsala | Linus | Ärter | 20:e april | 122 | 41 |
10a Börje | Ahoi | Ärter | 23:e april | 120 | 37 |
10b Börje | Ahoi | Höstvete | 23:e april | 120 | 37 |
11a Arboga | Ahoi | Havre | 18:e april | 135 | 39 |
11b Arboga | Julius | Lin | 20:e april | 135 | 37 |
Vi genomförde mätningen måndagen den 16:e maj. Nästa mätning är planerad till måndagen den 23:e maj.
Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala