Dags att börja fundera på kompletteringsgödsling

Veckans mätning visar upptaget av kväve har saktat ner både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Kväveupptaget har endast ökat med 10 kg N/ha i fält och några enstaka kg i nollrutorna jämfört med den senaste mätningen. Fälten är i DC32-37 och börjar närma oss tidpunkten för kompletteringsgödsling.

Veckans kyligare väder har resulterat i ett lägre kväveupptag i nollrutor och fält. Sedan förra veckans mätning har kväveupptaget ökat i de gödslade fälten med i genomsnitt 10 kg N/ha och det totala upptaget är nu i genomsnitt 80 kg N/ha. I nollrutorna har upptaget saktat ner och endast ökat med några kg kväve/ha. Det totala upptaget är nu i genomsnitt 34 kg N/ha i nollrutorna. Vi har ett stort spann i kväveupptag i nollrutorna, från minsta upptaget på 5 kg till högsta på 92 kg N/ha. Även i fälten har vi ett stort spann, från minsta upptaget på 42 kg till högsta på 108 kg N/ha.

Fälten ligger i snitt på DC 32. Sex fält har kommit in i DC 37, flaggbladet just synligt. Vi genomförde mätningarna måndagen den 24 maj, förutom Veckholm och Grillby, där mätte vi fredagen 21 maj.

Vi kan fortfarande se en viss förfruktseffekt eftersom upptaget i nollrutor med ärter och raps som förfrukt fortsätter att vara något högre jämfört med nollrutor där spannmål är förfrukt. Sedan första mätningen har nollrutorna med ärter och raps som förfrukt tagit upp i genomsnitt 20 kg N/ha medan nollrutorna med spannmål som förfrukt tagit upp i genomsnitt 11 kg N/ha.

Figur 1 och tabell 1 visar kväveupptaget per plats i respektive nollruta och fält.

Små skillnader mellan fält och maxruta

På fyra platser har vi lagt ut maxrutor, i Torstuna, Svinnegarn, Lövstalöt och Uppsala. Maxrutorna lades ut i Svinnegarn, Lövstalöt och Uppsala med kalksalpeter 17:e maj och i Torstuna lades maxrutan ut med axan i början av april. Vi ser ingen större skillnad mellan maxruta eller fält i dagsläget men en tendens till att kväveupptaget den senaste veckan är något högre i maxrutorna jämfört med övriga fältet.

Börja fundera på ditt kompletteringsbehov

De flesta fält är fortfarande i stråskjutningen men några tidiga fält har kommit in DC 37. Vi vet att en komplettering i DC37-39 ger mest skörd i försöken, men att vi får en skördehöjning även vid senare kompletteringsgivor. Det är i DC37-39 kväveeffektiviteten är god men om skördenivån är svårbedömd bör kväve ges något senare. Senare givor har också en större proteinhöjande effekt.

Vi ser att i genomsnitt är 36 % av gödselkvävet upptaget men i några fält är motsvarande procent 55-60 %. Därför kan det i vissa fall vara läge att börja fundera på kompletteringsgödsling framförallt i fält med god tillväxt, med låg kväveleverans från marken och som inte fått mer än 100-130 kg N/ha. Ett alternativ vid en lite tidigare komplettering är att du delar upp kompletteringen i två delar. Detta för att inte behöva lägga en för stor kompletteringsgiva innan du har kunnat bedöma fältets skördepotential. Du vill inte heller riskera förluster om det kommer mycket regn eller liggsäd om du får en högre mineralisering än du räknat med.

Däremot, i frodiga bestånd med många skott per kvadratmeter är det bättre att avvakta för att minska risken för liggsäd. Och har du redan lagt en kvävegiva du bedömer rimlig till den skörd du förväntar dig och ska komplettera med kväve för att höja proteinhalten så kan du även här vänta med kompletteringen. I senare års försök har kompletteringsgödslingar fungerat bra och gett samma eller ökad kväveskörd fram till vetets blomning med både påverkan på skörd och protein, under förutsättning att det kommer regn efter gödslingen. Ju större kvävegivor du planerat desto större blir också risken för liggsäd och överoptimal giva då kväve inte utnyttjas av grödan.

Tänk på fältvariationer när du kompletteringsgödslar

Utöver att bedöma skördenivå och nollrutans kväveleverans behöver du också ta hänsyn till variationen i fält till exempel med hjälp av N-sensor, CropSAT eller andra verktyg. Med hjälp av satellitbilder kan du bedöma variationen och även göra en styrfil för varierad komplette­rings­gödsling i fältet. Även i år bidrar Greppa Näringen i arbetet med att ta fram vegetations­indexkartor, så att tjänsten CropSAT kan utnyttjas kostnadsfritt. Du kommer åt kartorna under Räkna själv här på vår webbplats eller via www.cropsat.se Länk till annan webbplats.. Det är DataVäxt som ansvarar för CropSAT sedan förra året. Genom en sökfunktion kan du kan tas under molnfria förhållanden. Har du frågor kring specifika bilder kan du kontakta Dataväxts support för Cropsat för att få hjälp.

Nya funktioner att testa i Cropsat

Det finns ett par intressanta funktioner i Cropsat som är under utveckling. Du kan läsa mer om dem nedan. Dataunderlaget är begränsat och i nuläget är de så kallade betaversioner och kan ännu inte betraktas som ”facit”.

Läs av kväveupptaget i höstvete i Cropsat

Funktionen som visar kg kväve upptaget i höstvetet under utvecklingsstadierna DC31-45 bygger på en beräkningsmodell som tagits fram för åren 2016-2018 och kan ge vägledning vid bestämning av kompletteringsgivan. Värdena visar beräknat kväveupptag i kg kväve per hektar och när modellen testats mot oberoende mätningar var medelfelet 10-11 kg kväve per hektar. Enskilda satellitbilder i en tidsserie kan ha lägre eller högre reflektansvärden än förväntat beroende på skillnader i atmosfäriska förhållanden, vilket kan påverka det beräknade N-upptaget. Det är därför lämpligt att läsa av värdena från några olika bilder vid olika datum för att upptäcka om orimliga värden förekommer. Modellen har utvecklats av Wolters et al. (2019) inom ramen för ett pågående arbete vid SLU.

Automatisk kvävefördelning med Target-N

Även funktionen som kallas Target-N är under utveckling i Cropsat, och är nu möjligt att testa. Den fördelar automatiskt kvävegivan över fältet med hjälp av satellitdata när du anger en medelkvävegiva som ska fördelas i fältet. Modellen är utvecklad för kompletteringsgödsling i höstvete i DC37. Det är viktigt att välja lämplig satellitbild, så nära DC37 som möjligt. Fördelningsmodellen är framtagen och testad under två års fältförsök. I utvecklingen av modellen har drönarburen kamera använts och kopplats samman med samma nio våglängdsband som även finns i bilderna från Sentinel-2. Arbetet utförs inom projektet Target-N av SLU och Hushållningssällskapet, med finansiering av Stiftelsen lantbruksforskning samt delvis Västra Götalandsregionen.

Läs mer om de båda betafunktionerna i Cropsat på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats.

Jämförelse tidigare år

Jämför vi med tidigare år ser vi att kväveupptaget i nollrutorna nu ligger i nivå tidigare års mätningar och likaså upptaget i nollrutorna.

Information om varje plats

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 31 maj.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala