Klimateffektivt att minska kvävegivan något

Att minska kvävegivan något kan vara en kostnadseffektiv metod att minska en grödas klimatpåverkan, främst genom att lustgasavgången från marken minskar. Det visas i en ny tysk studie. Kostnadseffektiviteten beror på från vilken nivå gödslingen minskar och hur odlingsåret är.

Sveriges cirka 2,5 miljoner hektar åkermark är fördelat på hundratusentals så kallade block och i sin tur hundratusentals enskilda åkrar. De flesta av dem kvävegödslas varje år. I praktiken förekommer både under- och överdosering på enskilda åkrar i jämförelse ekonomiskt optimal kvävegiva. Tyska forskare har undersökt om något minskad kvävegödsling jämfört med ekonomiskt optimal giva beräknad med tre olika modeller är en kostnadseffektiv metod för att minska klimatpåverkan från växtodlingen.

Brandenburg i norra Tyskland

Forskarna använde sig av ett fältförsök i den tyska delstaten Brandenburg i norra Tyskland. För de båda testgrödorna höstråg och höstraps provade de under åtta år hur skörden påverkades av fyra och fem kvävegivor med bara mineralgödsel. Tre olika modeller (linjär-platå, kvadratisk och kvadratisk platå) användes för att beskriva skördeutbytet av varierande kvävegiva. Ekonomiska beräkningar baserades på relevanta pris–kostnads-förhållanden mellan gödsel och avräkningspris för råg och raps.

Modellerna beter sig olika

Resultatet visade att, som medeltal för alla åtta åren, var den rekommenderade kvävegivan nära den ekonomiskt optimala. Det gällde för alla tre modellerna. För enskilda år, däremot, kunde den ekonomiskt optimala givan vara både 20 kg högre eller lägre per hektar.

Uppgifter från alla åren visade systematiskt högre lönsamhet med högre kvävegivor för den kvadratiska och kvadratisk-platåmodellen än för den med linjär-platåfunktion. Skillnaden blev stor för enskilda år som för exempelvis för höstråg som odlades 2014. Där uppnåddes den högsta lönsamheten vid en kvävegiva på 84 kg enligt den linjär-platåmodellen jämfört med 106 kg med kvadratisk-platåmodellen.

Ekonomisk kostnad

Det ekonomiska nettot av att sänka kvävegivan med 20 kg per hektar i detta försök varierade mellan en inbesparad kostnad på 28 euro per hektar till en förlorad intäkt på 29 euro per hektar för höstråg. Motsvarande siffror för höstraps var 28 till 3 euro per hektar. I båda fallen enligt den linjära platåmodellen. Vissa år har det alltså varit lönsamt att minska gödslingen men inte andra. Vädrets påverkan är den största osäkerheten i att bedöma kostnaden. Vädret gör att grödans respons på tillfört kväve varierar betydligt mellan enskilda år. I denna studie ökade skörden med mellan 9 och 44 kg höstråg och med 4 till 14 kg frö för höstraps per kg tillfört kväve.

Olika prislappar för klimatnytta

Klimatnyttan består av två delar: dels att mindre lustgas avgår från marken när mindre kväve tillförs, dels lägre klimatpåverkan när mindre mineralgödselkväve tillverkas eftersom fossil naturgas fortfarande används. I det tyska försöket bedöms kostnaden oftast hamna under 50 euro per ton CO2e för den sammanlagda klimatnyttan. Det går att jämföra med klimatnyttan av att odla fång- eller mellangrödor i Sverige. En ofta använda siffra är en kolinlagring på cirka 300 kg kol per hektar vilket motsvarar cirka 1 100 kg CO2e. Med en ersättning på cirka 1 600 kronor per hektar motsvarar det cirka 1 500 kronor per ton CO2e. Som klimatåtgärd är det alltså cirka tre gånger dyrare än att minska kvävegödslingen med siffrorna från det tyska försöket. Men det är viktigt att påminna om att fånggrödans ursprungliga funktion för Sverige var att minska kväveutlakningen vilket den ofta gör på ett bra sätt. Kostnaden och värdet av fånggrödan ska alltså fördelas både på minskad miljöpåverkan och minskad klimatpåverkan.

Kostnadseffektivt för flacka utbyteskurvor

Forskarna menar att trots osäkerheter är en något minskad kvävegiva en intressant metod för att till en låg kostnad per kg CO2e minska klimatpåverkan. Anledningen till att de menar att kostnaden är låg är för att utbyteskurvan är ganska flack vid de aktuella kvävegödslingsnivåerna.

I försöket ingick som sagt endast höstråg och höstraps. Det finns andra grödor som har egna unika ekonomiska samband mellan kvävegödsling och skörd. Det gäller inte minst för vete där betydelsen av kvävegödslingen blir extra viktig eftersom proteinhalten styr betalningen för vetet. Det finns förstås samband mellan gödsling och proteinhalt även för andra grödor även om det inte styr betalningen på samma sätt.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Meyer-Aurich, A.; Karatay, Y.N. Greenhouse Gas Mitigation Costs of Reduced Nitrogen Fertilizer. Agriculture 2022, 12, 1438 Länk till annan webbplats.