Åtgärder mot näringsläckage behöver fungera även vid extremväder

Extrema väderhändelser med stora mängder nederbörd, översvämningar och höga vattenflöden ökar i norra Europa och väntas öka ytterligare i framtiden. En grupp forskare undersökte vilka effekter de kan ha på avrinning av näringsämnen och partiklar i jordbruksområden.

Studien genomfördes av forskare vid Heidelbergs universitet i Tyskland och norska forskningsinstitutet NIBIO (Norsk institutt for bioøkonomi) som undersökte så kallade diffusa utsläpp till följd av extrema väderhändelser kopplade till vatten från jordbruksdominerade områden. Diffusa utsläpp är exempelvis läckage av partiklar, kväve och fosfor från jordbruksmark och som inte har en tydlig utsläppspunkt. Förluster av näringsämnen och partiklar utvärderades i fyra avrinningsområden med olika typer av jordbruk och klimatförhållanden i Norge.

Stor variation mellan områden, jordbruksmetoder och klimat

De extrema flödena och diffusa utsläppen varierade mellan områden, jordbruksmetoder och klimatförhållanden. I sydöstra Norge, med spannmålsodling och tydliga perioder med frysning och upptining under vintern, hängde minst 70 procent av läckaget samman med extrema flöden. Detta gällde mängden partiklar i vattnet (TSS, total suspended sediments) och totalfosfor. I västra Norge, med gräsmarker, kustklimat och hög årlig nederbörd, var det istället 40 procent av TSS och näringsförlusterna som hade samband med extrema flöden. I södra Norge, med grönsaksodling och kustklimat, berodde stora delar av förlusterna av TSS och totalfosfor på extrema händelser, men bara 30 procent av löst fosfor och 40 procent av de totala kväveförlusterna.

Planera effektiva åtgärder som fungerar vid extremväder

Forskarna konstaterade också att de flesta åtgärder som görs för att minska näringsläckaget är mest effektiva under normala förhållanden. De ser en risk att åtgärderna inte tillräckligt effektivt minskar näringsläckage i ett framtida klimat med mer extrema förhållanden. Forskarna rekommenderar att effektiviteten, tajmingen och hur ändamålsenlig en åtgärd är bör vägas in i samband med planering och tillämpning för att motverka effekter av extrema väderförhållanden. Det behövs också mer forskning som undersöker hur olika åtgärder presterar under dessa förhållanden. Även om studien fokuserar på nordiska förhållanden kan den vara relevant för jordbruksdominerade områden i hela världen, menar forskarna.

Text: Teresia Borgman

Källa: Evaluation of extreme hydrological events and diffuse pollution losses from agriculture-dominated catchments under Nordic conditions av Remegio B. Confesor Jr., Johannes Deelstra, Franziska K. Fischer och Lillian Øygarden, Science of the Total Environment, 2026.