åkerlandskap

Det saknas fortfarande mycket kunskap om hur markfukt påverkas av ett förändrat klimat samtidigt som graden av markfukt har en av avgörande betydelse för skördar och livsmedelsproduktion. Foto: Alexander Regnér

Risk för torka även djupt ner i jorden i framtiden

Nya beräkningar visar att för tre av fyra studerade svenska jordbruksområden kommer det bli torrare i alven under växtsäsongen med ett förändrat klimat. Mer uppmärksamhet behövs för frågor om markens vattenhållande förmåga menar forskare.

Det saknas fortfarande mycket kunskap om hur markfukt påverkas av ett förändrat klimat samtidigt som graden av markfukt har en av avgörande betydelse för skördar och livsmedelsproduktion. Globala studier visar att för mycket vatten i form av vattenmättnad kan orsaka 8 till 16 procent lägre skördar. På motsvarande sätt visar en sammanställning av många forskningsstudier att torka i det närmaste halverar skördar. I båda fallen får det betydelse för livsmedelssäkerheten. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala har gjort en studie av hur fukthalt i matjord och alv kan påverkas i några svenska jordbruksområden i framtiden. Medeltemperaturen har redan stigit i Sverige jämfört med perioden 1961 till 1990 och den genomsnittliga nederbörden har ökat med cirka 100 mm under 1900-talet.

Fyra viktiga jordbruksområden

Forskarna gjorde beräkningar för fyra avrinningsområden med stor andel jordbruksmark. De representerar olika agroklimatologiska situationer i södra Sverige: Tidan (Västergötland), Enköpingsån- Örsundaån (Uppland), Saxån-Braån (Skåne) och Gamlebyån-Loftaån (Småland). De valdes för att representera typiska produktionssystem, växtföljder och jordförhållanden som var påverkade av olika väderförhållanden. Forskarna beräknade ett index för underskott för markfuktighet för jorddjupen 10-20 cm och 50-60 cm och ett index för underskott för avdunstning för nuvarande klimatförhållanden och framtida scenarier. Referensperioden 1991 till 2023 simulerades och jämfördes med framtida klimatscenarier för åren 2024 till 2040 och 2041 till 2060.

Torrare i alven

För matjorden bedömde modellerna perioder med tydlig torka med en trend mot tidigare torka ju sydligare beläget avrinningsområdet var. För alven fanns en tydlig trend av torka från juli och framåt. I båda fallen gällde det för tre av de fyra avrinningsområdena. Det nordligaste området, Enköpingsån-Örsundaån, visade däremot ingen säkerställd förändring i framtida markfukt varken för matjord eller alv jämfört med referensperioden. Även avdunstningen beräknades minska.

Minskningen av markfukt och avdunstning skedde samtidigt som nederbörden inte bedömdes öka varken i mängd eller antal dagar. Det betyder att det är ökad temperatur som skapar ökad avdunstning. Temperaturen kan påverka dels genom att värmestress begränsar ledningsförmågan i växten dels genom otillräcklig markfuktighet för att upprätthålla avdunstning från marken och grödan.

Att beräkningarna visar att både matjord och alv blir torrare i de flesta områden kan vara bekymmersamt men det är inte säkert att förändringen i de båda indexen överskrider de trösklar där det bedöms bli problem för grödorna. Forskarnas råd är ändå att frågor om markens vattenhållande förmåga och även bevattning behöver få mer uppmärksamhet i ett ändrat klimat.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Soil moisture and evapotranspiration in four temperate agricultural catchments of Southern Sweden under future climatic conditions, Journal of Hydrology: Regional Studies, Volume 68, 2026, 103992, ISSN 2214-5818, Louise Gadkari Malmquist, Magdalena Bieroza, Fernando Jaramillo, Jennie Barron. Länk till annan webbplats.