Från och med 2030 inför Norge en ny generell regel om att man max få tillföra 250 kg totalfosfor med slam per hektar som tioårsgiva. Svenska generella regler för organiska gödselmedel i Jordbruksverkets föreskrift är max 110 kg totalfosfor som femårsgiva – det gäller som ett snitt över hela spridningsarealen. I Sverige reglerar även Naturvårdsverkets föreskrifter mängden fosfor som får tillföras via slam till ett enskilt fält och det beror bland annat på markens fosforklass. Foto: Alexander Regnér
Nya gödslingsregler i Norge får konsekvenser för reningsverk
Från och med 2030 inför Norge en regel om att max få tillföra 250 kg fosfor från avloppsslam per hektar för en tioårsperiod. Men de går ett steg längre och kommer också reglera mängden växttillgäng fosfor i slammet som får spridas. Det gör att de norska reningsverken behöver känna till det för sina slamprodukter.
Kraven på norska kommunala reningsverken är att minst 90 procent av fosforn i avloppsvattnet ska renas bort före utsläpp. Liksom i Sverige blir det stora mängder slam och i både Norge och Sverige sprids mellan 50 och 60 procent av det på åkermark. Från och med 2030 inför Norge en ny generell regel om att man max få tillföra 250 kg totalfosfor med slam per hektar som tioårsgiva. Det är en skärpning jämfört med nuvarande regler.
Det kan jämföras med de svenska generella reglerna för organiska gödselmedel i Jordbruksverkets föreskrift om att max få tillföra 110 kg totalfosfor som femårsgiva – det gäller som ett snitt över hela spridningsarealen. I Sverige reglerar även Naturvårdsverkets föreskrifter mängden fosfor som får tillföras via slam till ett enskilt fält och det beror bland annat på markens fosforklass.
Växttillgänglig fosfor kommer också regleras
När det gäller slam kommer också mängden växttillgänglig fosfor i slammet påverka hur många ton slam som får spridas per hektar. Ett räkneexempel kan se ut så här:
Om växttillgängligheten av fosfor i avloppsslammet är 10 procent, tillförs 25 kg växttillgänglig fosfor per hektar med maxgränsen 250 kg totalfosfor på 10 år. Om mängden växttillgänglig fosfor istället är 20 procent behöver slamgivan i ton per hektar halveras. Maxgränsen 25 kg per hektar gäller från 2030 till 1 januari 2033 när gränsen sänks till 23 kg fosfor per hektar.
Det påverkar de kommunala reningsverken som i teorin behöver hitta större spridningsareal om de har ett slam med hög andel växttillgänglig fosfor, som alltså får spridas i mindre mängd per hektar.
Fosfor i slam har inte alltid har lika hög tillgänglighet som i stallgödsel eftersom den fällts ut kemiskt och oftast bundits till järn eller aluminium. Inför att nya fosfor- och slamregler träder i kraft gjorde norska forskare på Nibio odlingsförsök för att bestämma hur mycket av fosfor i slammet som verkligen är växttillgängligt.
Slam från åtta reningsverk
Forskarna gödslade krukor med vårkorn i växthus med slam från åtta reningsverk. Fyra av slamprodukterna behandlades med kalk för att undersöka hur det påverkar växttillgängligheten av fosfor (P). Alla de olika slamprodukterna blandades in i jorden i en mängd motsvarande 90 kg P per hektar. Som jämförelse användes vårkorn, ogödslat med P, gödslat med halv giva P som mineralgödsel och gödslat med giva enligt rekommendation. Övriga näringsämnen tillfördes så att det bara var fosfor som begränsade tillväxten.
Bra effekt av att kalka slam
Sex av åtta obehandlade slamprodukter gav inte statistiskt säkerställt ökat upptag eller ökad skörd jämfört med där ingen fosfor tillfördes alls. 90 procent av fosforn var kvar i jorden efter avslutat försök. Omräknat till ”mineralgödseleffekt ” blev värdet för slamprodukterna 6 till 29 procent, förutom för två slam som betedde sig annorlunda av olika skäl. För de fyra kalkade slamprodukterna var fosforupptaget signifikant högre. För två av dem var mineralgödseleffekten 42 procent och för de andra två över 50 procent.
De reningsverk som deltog i studien har fått mängden växttillgänglig fosfor analyserad och kan använda den informationen i produktbladen för sina slamprodukter.
Text: Markus Hoffmann
