I en nyligen utkommen vägledning från Energimyndigheten förtydligar den bland annat hur vall kan klassas i klimatberäkningar. Foto: Alexander Regnér
Ny vägledning från Energimyndigheten kan öppna för mer vallbaserad biogasproduktion
I en nyligen utkommen vägledning från Energimyndigheten förtydligar den bland annat hur vall kan klassas i klimatberäkningar. Detta kan i sin tur bana väg för mer fördelaktiga villkor för den biogas som produceras från vall.
I EU:s förnybartdirektiv¹ finns bland annat ett regelverk för hållbarhetskriterier för de råvaror som används för tillverkning av förnybara bränslen. Hållbarhetskriterierna syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och att säkerställa att produktionen av förnybara bränslen inte bidrar till att områden med höga biologiska värden förstörs.
Bland annat ställer regelverket krav på de råvaror som används för produktion av biodrivmedel och biobränslen. I Sverige tillämpas regelverket genom lagen om hållbarhetskriterier, och företag som omfattas av reglerna behöver ha ett hållbarhetsbesked som visar att företaget har rutiner som säkerställer att kriterierna är uppfyllda för att bränslena ska få räknas som hållbara. Hållbarhetsbesked krävs bland annat för stöd i form av biogasstödet, Klimatklivet och skattebefrielse för biogas.
Dessutom finns ett system med så kallade anläggningsbesked, ett system som ska säkerställa att dessa bränslen inte har producerats från livsmedels- eller fodergrödor.² Det ligger till grund för en sänkning av energi- och koldioxidskatten för biodrivmedel och biobränslen.
Förtydligande om vall i ny vägledning
Tidigare var bland annat biogasföretagen osäkra på om vall kunde räknas som ett hållbart biogassubstrat, vilket har förtydligats i den nya vägledningen från Energimyndigheten. I den framgår det att vall kan klassas olika beroende på syftet med odlingen. I Vägledning om hållbarhetskriterier och anläggningsbesked (s. 78) formuleras detta så här:
”Om vall odlas med syfte att förbättra växtföljden för livsmedels- och fodergrödor eller om det är överskottsfoder räknas det som restprodukt. Om vall odlas enbart med syfte att användas till biogasproduktion är det [inte en restprodukt]³.”
Eva-Lotta Lindholm, handläggare för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten, kommenterar förtydligandet om vall i vägledningen:
– Under 2025 fick Energimyndigheten in flera frågor om vall. Det ledde till att vi utredde hur vall förhåller sig till reglerna för anläggningsbesked och hållbarhetsbesked. Vi kom fram till att det är tillåtet att använda vallgröda som biogassubstrat för anläggningsbesked, då vallgröda inte räknas som en livsmedels- eller fodergröda i regelverket. Även för hållbarhetsbesked är det tillåtet med vall så länge som de uppfyller hållbarhetskriterierna.
Accelerera biogasproduktionen
Accel AgroBiogas är ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Danmark för att accelerera biogasproduktionen och främja den gröna omställningen. I projektet ingår lantbrukare, biogasproducenter, forskare, rådgivare samt regionala utvecklare inom biogasområdet. Projektet startade 2025 och pågår till slutet av 2027, i syfte att bland annat utvärdera och testa nya typer av biomassa som kan användas som substrat för biogasproduktion. Det handlar bland annat om att hitta sätt att utnyttja underutnyttjade restströmmar från jordbruket eller biomassa som saknar kommersiellt värde i dag.
I en artikel från 3 juli 2026 lyfter Accel AgroBiogas fram förändringen och menar att detta skulle kunna innebära att klimatberäkningen kan bli mer fördelaktig för den biogas som produceras från vall. De skriver också att detta kan öppna för nya möjligheter att ta tillvara vallens potential bättre – genom större möjligheter för vall att bidra med biomassa till biogasproduktion, samtidigt som växtföljden förbättras, markbördighet och kolinlagring ökar samt att behovet av externa insatsmedel minskar.
¹ I Sverige implementeras EU:s krav om hållbarhetskriterier i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen (hållbarhetslagen), förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen (hållbarhetsförordningen) och Energimyndighetens föreskrifter om hållbarhetskriterier för vissa bränslen (STEMFS 2025:2).
² Livsmedels- och fodergrödor definieras som stärkelserika grödor, sockergrödor eller oljegrödor.
³ I vägledningen står det ”gröda” men Energimyndighetens handläggare förtydligar att detta enligt regelverket inte syftar på en livsmedels- och fodergröda utan på att det inte en restprodukt.
Text: Nina Nordh
Källor:
