Lantbrukares riskbenägenhet undersökt

Äldre lågutbildade lantbrukare med liten areal och som inte är medlemmar i en kooperativ producentförening är betydligt mindre riskbenägna än unga lantbrukare med större arealer. Det framkommer i en ny estnisk undersökning. Det är viktigt för miljö- och klimatrådgivare att förstå hur villiga olika lantbrukare är att prova nya åtgärder på gården.

Att värdera risk är något som alla gör mer eller mindre medvetet i sin vardag. Lantbruket beskrivs ofta som en av de mest riskutsatta branscherna i näringslivet. Förutom arbetsmiljörisker finns risker av varierande väder och snabbt förändrade marknadspriser. Estniska forskare bestämde sig för att undersöka synen på att ta risker hos lantbrukare i Estland. Följande fråga ställdes där lantbrukarna själva fick uppskatta: Vänligen ange på en skala från 0 (inte alls villig) till 10 (mycket villig) om du är villig att ta fler risker än andra bönder:

a) experimentera med nya grödor

b) experimentera med produktionsmetoder (t.ex. ekologiskt och regenerativt jordbruk)

c) experimentera med produktionsteknik (t.ex. maskiner och utrustning)

d) beslut om marknadsföring

e) ekonomiska beslut

f) Jag är villig att ta större risker än andra bönder.

Svarsfrekvensen var cirka 10 procent och till slut kunde 541 inkomna svar analyseras. En första slutsats var att de inkomna svaren i högre grad kom från större gårdar än minde gårdar. Tidigare studier har också visat att av olika anledningar deltar relativt sett färre i gruppen mindre gårdar i undersökningar. De som inte svarade hade i medeltal 152 hektar och de som svarade 260 hektar jordbruksmark.

Många olika samband

Kanske inte helt oväntat var lantbrukare med större areal mer villiga att ta risker. Jämfört med referensgruppen, som var 41-60 år, var lantbrukare äldre än 60 år tydligt negativt inställda till att ta risker, förutom när det gäller att prova nya grödor. Det fanns också ett samband mellan högre utbildning och de två frågeområdena att prova nya grödor och odlingsmetoder. Däremot såg forskarna ingen skillnad mellan män och kvinnors riskbenägenhet. Ytterligare ett samband var att hur villig man var att teckna försäkringar hörde ihop med benägenheten att ta risker. Undersökningen ger kunskap om många detaljer som exempelvis om lantbrukaren är medlem i ett kooperativ ökar det riskbenägenheten för beslut om ekonomi och marknadsföring. Likaså om lantbrukaren är ekologisk odlare generellt. Odlare av grönsaker, frukt och bär beskriver sig själva som mer villiga att ta risker jämfört med växtodlare av andra jordbruksgrödor.

Välkända resultat

Många av sambanden i den estniska studien har visats av andra forskare i liknande undersökningar. Exempelvis att större lantbruksföretag är mer riskbenägna vilket forskarna tolkar som att de har en större ekonomisk buffert. Om det nya som provas går fel så blir de ekonomiska konsekvenserna relativt sett mindre på ett stort företag. Med utbildning kan det följa en ökad tilltro till den egna förmågan. Att även denna studie bekräftar samband i tidigare studier tyder på att förståelsen är ganska god om lantbrukares syn på risker. Det är i sin tur viktigt för bland annat miljö- och klimatrådgivare som besöker gårdar. Ofta diskuteras konkreta lösningar för att förändra något som minskar miljö- eller klimatpåverkan. Ibland genomförs åtgärderna och ibland inte.

Studien är inte bara till hjälp för rådgivare. En annan av forskarnas slutsatser är stödformer från EU som uppmuntrar till att använda olika, nya och okonventionella jordbruksmetoder. Det kan uppmuntra öppenhet för att experimentera med andra aspekter av jordbruket. Då kan gårdarnas motståndskraft under situationer med både klimatförändring och turbulenta ekonomiska förhållanden öka.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Exploring factors shaping Estonian farmers’ risk attitudes, Q Open, Volume 6, Issue 2, 2026, Länk till annan webbplats.Krista Nurk, Olha Aleksandrova, Rando Värnik, Jüri Lillemets, Ants-Hannes Viira Länk till annan webbplats.