Markhälsa i Europa - historiska trender och utsikter till 2050

Markhälsa står i fokus i en ny EU-studie som utvärderar trender inom olika områden på en övergripande EU-nivå. För erosion och fosforbrist går trenden i rätt riktning, men för andra områden går trenden i fel riktning. Det gäller områden som förlust av organiskt kol i marken och markexploatering.

Flera EU-initiativ pågår för att nå god markhälsa till år 2050. Ett exempel är EU:s markdirektiv som trädde i kraft 2025. På EU-nivå visar bedömningar av olika datakällor att 62 procent av jordarna har dålig markhälsa och hos nästan 90 procent av både jordbruksmark och urban mark sker en försämring av markens funktion. De vanligaste orsakerna är förlust av biologisk mångfald i marken, vattenerosion och förlust av organiskt kol i marken.

Studien redovisar trender på EU-nivå under de senaste årtiondena och en framåtblick mot år 2050 för sju olika indikatorer för försämrad markhälsa:

• vattenerosion
• erosion vid skörd (när jord förs bort från fältet i samband med skörd av till exempel sockerbetor och potatis)
• fosforöverskott i marken
• fosforbrist i marken
• förlust av organiskt kol i marken
• pH i marken
• markförsegling (när marken exploateras och försluts med ogenomträngliga material)

Förutom de här indikatorerna finns andra indikatorer som ännu inte går att utvärdera, som nedbrytning av torvmark, föroreningar och minskad vattenhållande förmåga i marken.

Hoppfulla trender för erosion och fosforbrist

När det gäller vattenerosion, erosion vid skörd och fosforbrist har trenden förbättrats de senaste decennierna. Resultaten bygger på EU-övergripande data som samlats in på ett harmoniserat vis från länder i hela EU och som går att jämföra med varandra och över tid. Jordförlust till följd av vattenerosion minskade med 13,8 procent mellan år 2000 och 2023. Jordförlust till följd av erosion vid skörd minskade med hela 37 procent mellan 1987 och 2016. Förklaringar är minskad odling av rotfrukter under samma period i kombination med teknologisk utveckling och ökad medvetenhet om hållbarhet i sockerbetsindustrin. Andelen jordar med fosforbrist minskade från 11,2 till 4,9 procent mellan 2009 och 2018.

Negativ trend inom andra indikatorer

När det gäller andra indikatorer för markhälsa har resultaten gått i fel riktning de senaste decennierna och ser därför inte ut att kunna nå målet om god markhälsa till år 2050 på EU-nivå. Under perioden mellan år 2009 och 2018 minskade organiskt kol i åkermark med 0,75 procent medan jordar med fosforöverskott i marken ökade. Markförsegling, det vill säga att marken exploateras och täcks med ett ogenomträngligt material till följd av byggnader eller vägar, ökade under perioden 2006-2018 med 3,4 procent i EU. När det gäller markens pH sågs inga tydliga trender.

Når inte målet om god markhälsa 2050

Studien förutspår att fyra av de studerade indikatorerna, när EU bedöms i sin helhet, inte kommer nå målet om god markhälsa till år 2050 till följd av fortsatt användning av ohållbara odlingsmetoder samt klimatförändring, markförändring och urbanisering. Det gäller vattenerosion, fosforöverskott, organiskt kol i marken och markförsegling.

Värt att notera är att det är stora skillnader mellan olika EU-länder. Studien innehåller även kartor som tydliggör skillnaderna mellan länder när det gäller olika aspekter av markhälsa. Här framgår att Sverige, jämfört med vissa andra länder, har en lägre nivå av dålig markhälsa.

Studien utfördes inom EUSO (EU Soil Observatory) Länk till annan webbplats. vid EU-kommissionens gemenensamma forskningscenter Joint Research Centre (JRC). Observatoriet ska ge referensdata och kunskap på EU-nivå för olika aspekter av markfrågor.

Text: Teresia Borgman

Källa: Trends in Soil Health in the European Union av Nils Broothaerts, Arthur Nicolaus Fendrich, Elise van Eynde, Felipe Yunta, Daniele De Rosa, Pasquale Borreli, Arwyn Jones, Panos Panagos, European Journal of Soil Science, 14 juli 2026 Länk till annan webbplats.