Att hålla marken bevuxen med fånggröda och att använda minimerad bearbetning kan motverka erosionsrisken. Fotograf: Alexander Regnér
Erosionen av Europas matjord ökar
Med ett förändrat klimat ökar erosionen av matjord i Europa. Ökningen bedöms vara i storleksordningen 500 kg per hektar och år från dagens genomsnittliga nivå på drygt 3 ton i Europa. Att hålla marken bevuxen med fånggröda och att använda minimerad bearbetning kan motverka erosionsrisken.
I en del vattendrag och diken i jordbrukslandskapet är vattnet ibland brunt. Det beror ofta på att det är jord i vattnet. När det är mycket jord i vattnet brukar halten av partikulär fosfor vara hög. Jorden kan ha kommit från erosion i åfåran eller från ras av dikesslänter men även från erosion av matjorden på åkern. I en ny studie har forskare från EU försökt bena ut hur EU:s jordbrukspolitik förändrar jorderosionen samtidigt som klimatförändringen med ökad regnintensitet ökar risken.
90 – 10 – 1
Bland svenska forskare finns talesättet att 90 procent av årets jorderosion från ett fält sker på 10 procent av arealen och under 1 procent av årets dagar. Det är alltså svårt att mäta jorderosion och därför behöver modeller användas för att beräkna den från stora markområden. I den här studien har forskare använt en känd jorderosionsmodell och kombinerat den med 19 klimatmodeller för tre av FN:s scenarier för den globala uppvärmningen. Dessa naturvetenskapliga modeller har i sin tur kombinerats med den så kallade CAPRI-modellen som är en jordbruks- och handelspolitisk modell som ofta används. Det är alltså modeller som kombineras med modeller vilket naturligt skapar en osäkerhet.
Europas användning av marken ändras
Det finns cirka 180 miljoner hektar jordbruksmark i EU. Den arealen bedöms förändras på tre huvudsakliga sätt som påverkar erosionen till 2050. 1) arealen minskar med cirka 7 miljoner hektar, 2) mixen av grödor som odlas ändras, 3) en del åkermark kommer bli betesmark.
Mer jord rinner bort
Som utgångsläge bedöms att den nuvarande jorderosionen i Europa är i medeltal 3,1 ton jord per hektar och år. Nästan hela Sverige ligger i intervallet 0 till 2 ton per hektar med ett lägre nationellt medeltal än Europas. Troligen bland annat på den omfattande vallodlingen. I de olika klimatscenarierna bedöms den öka till 3,5 till 3,8 ton på grund av ökad regnintensitet. Ökningen motsvarar 13 till 22,5 procent och är ett resultat av både ändrad markanvändning och förändrat klimat. Den ändrade markanvändningen minskade erosionen med tre procent och det är alltså ändrat klimat som helt dominerar ökningen av erosionen. Modellerna visar att i vissa områden i Europa kan erosionen minska men i de värst drabbade områdena öka med upp till ett ton jord per hektar och år.
Efterlikna naturen när du odlar
Som avslutning har forskarna gjort scenarier över hur den ökade jorderosionen kan motverkas. De har använt sig av de två odlingsmetoderna; minimerad jordbearbetning och odling av fång- och mellangrödor. I naturen finns inga obevuxna ytor över vintern utan allt är täckt av vegetation. De båda åtgärderna ger god effekt på erosionen var för sig men tillsammans kan de helt motverka ökad erosion. I vilken utsträckning de kan göras beror på de enskilda lantbrukarnas situation. Det finns också en risk att användningen av ogräsmedel ökar om bearbetningen minskar.
Text: Markus Hoffmann
