Lustgasavgång i långliggande försök varierade med en faktor fyra

I tre tyska långliggande försök mättes både lustgas- och metanavgång från marken. Gasavgången dominerades helt av lustgas och för metan var fälten ofta en sänka, dock liten. Fånggröda av baljväxt ökade risken för lustgasavgång.

Avgång av lustgas från åkermark är en källa som bidrar till uppvärmning och det pågår många försök för att mäta storleken och för att leta efter motåtgärder. Forskare i Tyskland har använt tre av landets långliggande försök i Asendorn, Dikopshof och Frankenhausen som alla ligger i mellersta och västra Tyskland för att under ett år göra mätningar av avgång av metan och lustgas från åkermark. I Asendorn odlades flera olika fånggrödor efter skörd av höstvete. De fick växa till våren 2024 då majs såddes. I Dikopshof följdes odling av perserklöver och odling av höstråg parallellt under året. I Frankenhausen odlades ekologisk potatis följt av höstvete. Flöden av lustgas och metan mättes med bärbara instrument som analyserar gaser under mätkampanjer från sådd till skörd. Gasprover togs veckovis under växtsäsongen och varannan vecka under november till mars. Vid händelser som kan påverka gasavgången extra som gödsling och jordbearbetning, eller frost–tö-cykler, togs prover fler dagar i rad för att fånga eventuella utsläppstoppar.

Som vanligt stor variation

På alla platserna var gasflödena kortlivade och kopplade till väderhändelser eller odlingsåtgärder. Avgången av lustgas varierade kraftigt mellan de tre platserna med en variation från 0,67 till 26,8 kg kväve per hektar och år. Fördelat på de tre platserna med de fyra grödorna var utfallet 10,8 till 26,8 i majs, 2,2 till 2,5 i potatis och 0,67 till 4,7 för perserklöver och 0,86 till 9,24 kg kväve per hektar och år för höstråg. Det fanns alltså en nivåskillnad och den knyter forskarna snarare till platserna än grödorna och behandlingarna. I Asendorn där majs odlades var avgången av lustgas hög. Det tros inte bero på majsen som sådan utan på andra omständigheter som att jorden innehåller mycket silt som har en benägenhet att bilda skorpa. Det kan i sin tur tillfälligt skapa syrefria förhållanden. För det andra utfördes kvävegödslingen under en tid med varmt och blött väder. För det tredje tror de att den nedbrukade fånggrödan på våren före majsen såddes har ökat lustgasbildningen.

Baljväxter och metan

På en av de tre platserna provades en blandning av inte mindre än tolv arter av fånggrödor. Där uppmättes högre avgång av lustgas. Forskarna skriver att det inte självklart är en fördel ur lustgassynpunkt att ha fler arter. Andra studier har visat risker med att ha baljväxter som fånggröda och att risken för lustgasavgång minskar om gräsandelen ökar.

Flödet av metan till och från marken var litet både som läckage och som upptag. På de flesta platserna och under det mesta av försöksåret fungerade marken som en sänka för metan. Metan från luften kan röra sig ned i marken där det bryts ned av särskilda bakterier till koldioxid och vatten. Forskarna kunde inte se statistiskt säkerställda kopplingar mellan metanflöde och de olika behandlingarna.

Även i den här studien är det svårt att dra enkla slutsatser och säga till lantbrukare hur de ska göra för att minska avgången av lustgas. Forskarna skriver att minska avgången av lustgas handlar inte om att dra ner på kvävegivan generellt utan ha en tillförsel av kväve i fas med grödans utveckling för att undvika tillfälliga höga överskott i marken. Teoretiskt skulle lite kväve behöva tillföras hela tiden men det är svårt att åstadkomma. På flera ställen i uppsatsen beskrivs också värdet av en porös markstruktur eftersom det minskar risken för att det bildas små syrefria fickor där lustgas kan bildas. När det gäller betydelsen av att gödsla med en kombination av stallgödsel och mineralgödsel, som på djurgårdar, eller bara mineralgödsel är bilden tudelad. Å ena sidan gör en grundgiva med stallgödsel att givan mineralkvävegivan kan hållas nere och därmed kan det tillfälliga överskottet i marken bli lägre. Å andra sidan kan stallgödsel vara en lättillgänglig kolkälla som ökar risken för lustgasbildning.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Länk till annan webbplats.Climate efficiency of long-term nutrient management: Cross-site greenhouse gas responses in temperate cropping systems, Sicence Direkt, Agriculture, Ecosystems & EnvironmentVolume 409, 1 October 2026. Länk till annan webbplats.