Rapporten drar slutsatser från den nuvarande CAP-perioden, 2023-2027, och lyfter utmaningar och goda exempel på åtgärder från olika länder för att guida medlemsstaternas arbete framåt. Foto: Johanna Lassvik
Ny rapport lyfter bästa praxis för miljö- och klimatåtgärder
Bästa praxis för att designa miljö- och klimatåtgärder står i fokus för en ny rapport från EU-kommissionen som tar sikte på EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) under nästa period, 2028-2034.
Rapporten drar slutsatser från den nuvarande CAP-perioden, 2023-2027, och lyfter utmaningar och goda exempel på åtgärder från olika länder för att guida medlemsstaternas arbete framåt. EU-kommissionen lyfter fram hur länderna kan utforma effektiva åtgärder för jordbruk, miljö och klimat inom CAP efter 2027. Exempelvis pekar de på att vissa ersättningar är bättre som fleråriga än ettåriga, att länderna ska sträva efter ersättningar som skapar mereffekt eller ges till ekossystemtjänster som riskerar att förloras utan ersättning, se lista nedan.
Ett viktigt mål för CAP efter 2027 är även framöver att nå ett miljömässigt hållbart lantbruk. EU-kommissionen lyfter att lantbrukssektorn behöver bli mer motståndskraftig och bättre anpassad till utmaningar kopplade till miljö, klimat och sociala frågor, samtidigt som den bibehåller sin globala konkurrenskraft. Det finns ett stort behov att motivera lantbrukare och stödja dem i arbetet med hållbara åtgärder och produktionssystem.
"Stärkta åtgärder för miljö och klimat kommer gynna EU-medborgarna generellt, men särskilt lantbrukarna, sett till de utmaningar som kommer framöver. Miljövänliga åtgärder och lantbrukssystem är det bästa skyddet mot klimatförändringarna och ökande brister på resurser (som vatten, bördiga jordar och pollinatörer)", skriver EU-kommissionen i rapporten.
Från kompensation till motivation
Kommissionen beskriver i sitt arbete inför CAP efter 2027 ett förenklat och mer flexibelt ramverk där bland annat nya typer av åtgärder inom miljö och klimat lyfts fram (AECA, agri-environment and climate actions).
Dessa innebär att både dagens ettåriga och fleråriga ersättningar (ecoschemes och miljöersättningar) för miljö och klimat ska uppmuntra lantbrukare i övergången till mer motståndskraftiga och hållbara produktionssystem. Inför nästa period lyfter Kommissionen upp de möjligheter som delvis redan finns idag, och som innebär att ersättningarna inte enbart behöver vara knutna till merkostnader och inkomstbortfall till följd av villkor i ersättningen.
Medlemsstaterna kommer själva att få ett stort utrymme att besluta om vilka lantbrukssystem som ska stödjas inom ramen för AECA, men några exempel som nämns är ekologisk odling, agroekologi, pesticidfri odling (low-input farming), agroforestry, regenerativt jordbruk, extensiva betessystem, holistiska lantbruksmetoder eller andra nationellt certifierade lantbrukssystem.
Andra förslag handlar om att ge stöd för miljö och klimat inom gröna investeringar och kunskapshöjande åtgärder, rådgivningstjänster, innovation, digitalisering och samarbetsprojekt som ska stödja lantbrukare i den gröna omställningen och för att öka djurvälfärden.
Urval av kommissionens huvudpunkter om förslag för bästa praxis av miljö- och klimatåtgärder:
- Stödja åtgärder som ökar miljö- och klimatnytta och ge möjlighet för nya metoder och driva förändring för all typ av markanvändning. Sträva efter mer effekt och att inte ge stöd till "business as usual"
- Stödja förvaltning av befintliga åtgärder, särskilt om de riskerar upphöra utan stöd
- Ambitiösa djurhälso- och djurvälfärdsåtgärder, särskilt för att ställa om till frigående system
- Stödja omställning till miljö- och klimatresilienta system
- Attraktiva stödnivåer som tar hänsyn till lantbrukarens insats och risk
- Holistiska eller gårdsvisa ersättningar
För att läsa hela listan se rapporten Länk till annan webbplats..
Text: Teresia Borgman
