Odlingssystem för bättre gårdsekonomi och anpassning till framtiden

Hur ser morgondagens hållbara odlingssystem ut? Det har lantbrukare, rådgivare, myndigheter och forskare sammanställt och utvärderat under tre års tid hos Kungliga Skogs och lantbruksakademien (KSLA).

I en handbok har kommittén för Morgondagens odlingssystem vid KSLA samlat kunskap och goda exempel från lantbrukare, rådgivare och forskare. Den visar hur en övergång till miljösmarta och produktiva odlingssystem och metoder kan genomföras och hur det skapar ett ekonomiskt positivt utfall för lantbrukaren. Arbetet pågick mellan 2023 och 2026 där ett av målen var även att föreslå hur odlingssystem kan utvärderas, både generellt och hos enskilda odlare.

Utgångspunkt i Conservation Agriculture

Vid starten av arbetet låg fokus på att studera gårdar som tillämpar Conservation Agriculture (CA). Många lantbrukare som driver gårdarna som beskrivs i skriften, strävar efter att minska intensiteten i jordbearbetningen och att hålla marken bevuxen så mycket som möjligt. Kommitténs slutsats efter att ha tagit del av odlarnas erfarenheter är att ”varje gård är unik” och ett fast koncept inte går att tillämpa rakt av och överallt.

Gårdsreportagen varvas med artiklar skrivna av forskare som är kunniga i frågor som rör åkermarken. I skriften beskrivs värdet av att marken har en god bördighet, men förklarar samtidigt att det inte alltid är enkelt. Markens mullhalt varierar på grund av platsens förutsättningar och odlingshistoria. Det är betydligt svårare att höja mullhalten och att bidra till kolinlagring i en mark där mullhalten redan är hög. Det är främst fältets jordart som styr hur odlingen kan bedrivas. Dränering är viktigt på alla typer av jordar, för att minska effekten av markpackning och ge rötterna syre och utrymme. Odling av mellangrödor tillämpades på samtliga gårdar.

Planera hela maskinsystemet

En diskussion som förs när det gäller att undvika eller minimera plöjning är vilket maskinsystem eller typ av såbill som är bäst. Även här visar erfarenheterna kring direktsådd och minimerad jordbearbetning, att det gäller att platsanpassa metoderna. tänka igenom allt från ekonomin i olika växtföljder till vilken typ av såbillar som ska användas, men främst att planera hela maskinsystemet och vara noga med tajmingen i olika moment. Till exempel se till att det finns tillräcklig markfukt när en mellangröda ska etableras.

Att testa på gården

Det finns en stor nyfikenhet och vilja att testa nya rön och metoder på den egna gården och att föra utvecklingen framåt. Antal överfarter vid jordbearbetning, sådjup, olika doser av växtskyddsmedel och gödslingsnivåer är exempel på åtgärder som lantbrukare testat i egen regi. Kommittén har skissat på metoder för tester på gårdsnivån. En tanke är att utgå från ett enkelt fältförsök som utvidgas så att vissa led även testas på några lantbrukares gårdar i försökets närhet. Det bör även gå att först testa idéer på gårdar och därefter genomför regelrätta fältförsök, som går att utvärdera statistiskt.

En slutsats är att det även kan gå att systematiskt utvärdera enklare gårdstester om de utformas på rätt sätt och om de upprepas på ett antal gårdar. Troligen underlättas ett sånt arbete om en rådgivare håller ihop en grupp lantbrukare.

Vad är kvar tills vi når morgondagens odlingssystem?

Utvecklingen av nya maskiner, precisionsodling, fältrobotar, mätmetoder och AI går snabbt och framtiden är spännande.

- Slutmålet är inte det viktiga och kanske inte ens går att nå. Det viktiga är själva resan och den fortlöpande utvecklingen längs vägen, menar Martin Krokstorp som är lantbrukare och utbildad lantmästare och arbetat aktivt i kommittén.

Text: Stina Olofsson, ledamot av KSLA som medverkat till skriften.

Källa: Handbok för Morgondagens odlingssystem, KSLA webbplats Länk till annan webbplats.

Läs mer om Conservation Agriculture i Greppa Näringens artikel från 27 nov 2024 "Utmaningar och möjligheter med Conservation Agriculture för bättre markhälsa"