Försöket genomfördes på latituden 63 grader nord på NIBIO:s forskningsstation i Steinkjer i mellersta Norge, vilket så vitt forskarna bakom studien känner till, gör det här till ett av de nordligaste försöken i sitt slag. Foto: Janne Andersson
Framgångsrikt med insådda fånggrödor på nordligare breddgrader
Insådda fånggrödor kan etableras framgångsrikt på nordligare breddgrader utan att påverka skörden av huvudgrödan, i det här fallet vårkorn. Det visar en treårig studie vid det norska forskningsinstitutet Norwegian Institute of Bioeconomy Research (NIBIO).
Försöket genomfördes på latituden 63 grader nord på NIBIO:s forskningsstation i Steinkjer i mellersta Norge, vilket så vitt forskarna bakom studien känner till, gör det här till ett av de nordligaste försöken i sitt slag. Det har tidigare varit osäkert om det går att se fördelar med fånggrödor så här långt norrut.
Försöksleden bestod av:
- ogödslad kontroll med vårkorn utan fånggröda
- gödslad kontroll med vårkorn utan fånggröda
- vårkorn samodlad med engelskt rajgräs
- vårkorn samodlad med en blandning av engelskt rajgräs, rödklöver och vitklöver
- vårkorn med en blandning av engelskt rajgräs, rödklöver, cikoria och käringtand
Alla led utom den ogödslade kontrollen tillfördes mineralgödsel (NPK 22-3-20) med en giva om 100 kilo kväve per hektar och år. Försöket lades på lättare jord med ungefär en tredjedel silt och den hade högt innehåll av växttillgänglig fosfor. Så det fanns ett behov av att skapa en negativ fosforbalans för att nå optimala fosfornivåer med hänsyn till både odling och miljö.
Fånggrödor hade ingen effekt på skörden
En viktig slutsats som forskarna lyfter fram är att skörden av korn i alla försöksleden med fånggröda inte skiljde sig åt från det gödslade kontrolledet utan fånggröda. Resultaten tyder på att insådda fånggrödor kan vara en strategi som inte sänker skörden i den här regionen.
Att fånggrödan inte hade någon effekt alls på skörden kan dock ha påverkats av att det regnade mer än normalt under två av försöksåren, så att fånggrödan och huvudgrödan inte behövde konkurrera om vattnet. De unika förhållandena i norr med kort odlingssäsong och kallare temperaturer innebär också att mindre vatten avdunstar jämfört med varmare och torrare förhållanden, något som också kan göra att konkurrensen om vatten inte blir lika stor.
Nordligt jordbruk innebär särskilda utmaningar
Den korta odlingssäsongen i norr innebär att fånggrödan behöver etableras snabbt vid sidan av huvudgrödan samtidigt som övervintringsperioden innebär att marken tinar och fryser i omgångar. De här cyklerna av växlande temperaturer gör att växten skadas och triggar cellerna att släppa ifrån sig vattenlösliga näringsämnen, särskilt fosfor. Tidigare studier har visat att fruset växtmaterial kan släppa ifrån sig 24 procent av sitt totala innehålla av fosfor vid ett tillfälle, jämfört med 8 procent från färskt material.
Det här innebär en risk för fosforförluster vid snösmältning, samtidigt som bortförseln av näringsämnen hamnar i otakt med den efterföljande huvudgrödan som ännu inte hunnit utveckla ett rotsystem som kan ta upp näringsämnena. Perenna arter som är härdigare under vintern skulle kunna motverka fosforförluster genom att behålla näringsämnen i rötterna. Fosforförluster som sker genom avrinning på våren behöver också balanseras mot den viktiga roll som fång- och mellangrödor fyller för att motverka erosion, något som också innebär risk för fosforförluster.
Forskarna drar slutsatsen att valet av fånggrödor behöver göras utifrån egenskaper som övervintringsförmåga och rotbiomassa för att säkerställa långsiktig fosforbindning. De rekommenderar också samtliga av de testade kombinationerna av fånggrödor för att uppnå bättre markhälsa i nordiska jordbruksekosystem.
Text: Teresia Borgman
