De två stöd där flest ansökningar beviljades var betesstöd och kompensationsstöd, det vill säga stöd för att gynna värdefulla betesmarker och slåtterängar respektive stöd för de som brukar jordbruksmark i områden med sämre förutsättningar. Foto: Janne Andersson
Hur fördelas jordbruksstöd för miljö och djurvälfärd?
En rapport som nyligen publicerats av AgriFood analyserar de areal- och djurbaserade företagsstöd som getts under perioden 2014 till 2022. Slutsatsen är att de stöd som fokuserade på att bevara befintliga miljönyttor dominerade framför de som syftade till att öka miljönyttan eller djurvälfärden.
Det finns en rad olika EU-stöd till lantbrukare för att främja miljö och djurvälfärd, och i rapporten från AgriFood analyseras 15 olika stöd inom det svenska landsbygdsprogrammet 2014 till 2022 som syftar till att förbättra miljön, stärka djurvälfärd eller bevara befintliga miljönyttor. Syftet var att bättre förstå vilka stöd som var mest respektive minst attraktiva att söka, och om det fanns skillnader mellan de företag som fick olika typer av stöd.
Betesstöd och kompensationsstöd i topp
Effekten av de olika stöden undersöktes inte i studien, men det handlar bland annat om att bevara och utveckla ett attraktivt och öppet odlingslandskap, förstärka den biologiska mångfalden och minska näringsläckage till sjöar och hav. Andra exempel på ersättningar som omfattats av studien är stöd till ekologiskt jordbruk, bevarande av hotade husdjursraser samt stöd för att gynna djurs välbefinnande.
Under programperioden 2014–2022 sökte drygt 60 000 företag stöd och i snitt beviljades cirka 90 procent av alla ansökningar. De två stöd där flest ansökningar beviljades var betesstöd och kompensationsstöd, det vill säga stöd för att gynna värdefulla betesmarker och slåtterängar respektive stöd för de som brukar jordbruksmark i områden med sämre förutsättningar.
Totalt stod dessa två stödformer för närmare två tredjedelar av alla beviljade ansökningar till ett värde av drygt 16 miljarder kronor. För den enskilda lantbrukaren var stödet per ansökan i snitt drygt 34 000 kronor i betesstöd respektive 57 000 i kompensationsstöd.
Rapportförfattaren konstaterar att ett problem med kompensationsstödet, som syftar till att förhindra att produktion upphör men utan krav på att produktionsprocesserna förändras i en mer hållbar inriktning, innebär en risk att stödet inte bidrar till miljönytta. Framtida studier skulle behöva titta närmare på detta.
Mindre stöd till våtmarker och skyddszoner
Under programperioden ökade antalet ansökningar om stöd till skötsel av våtmarker och dammar kraftigt, och 2022 var antalet beviljade ansökningar mer än tre gånger så många som 2016. Dock var detta ett av de stöd där den avsatta budgeten inte utnyttjades fullt ut. Alla stöd som hade ett relativt lågt budgetutnyttjande krävde åtgärder som kunde innebära ökade kostnader eller minskade intäkter men som förväntades ge ökad miljönytta.
När det gäller stödet till övergång till ekologisk produktion minskade antalet ansökningar i stället kraftigt. Relativt många som sökte stöd till övergång till ekologisk produktion fick också avslag, vilket enligt rapporten kan tyda på att de som sökt stödet skulle kunna behöva mer hjälp i ansökningsprocessen. Likaså kan efterfrågan på ekologiskt behöva öka hos konsumenterna om Sverige ska nå EU:s mål om 25 procent ekologisk jordbruksmark år 2030.
För stödet att anlägga och sköta skyddszoner i syfte att minska erosion och läckage av näringsämnen från åkermark var de beviljade ansökningarna relativt många, men en förhållandevis liten totalsumma betalades ut. Det gör att det genomsnittliga stödet endast blev knappt 10 000 kronor.
Analys av företagen som sökt stöd
I studien visade sig det också att större lantbruksföretag både fick fler stöd totalt sett och oftare stöd som ledde till ökad miljönytta eller djurvälfärd genom förändringar i produktionen. Större företag kan troligen kvalificera sig för fler stöd genom att de har större arealer och fler djur. De kan dessutom ha större ekonomiska möjligheter att söka bidragen.
En fråga som ställs i rapporten är om små lantbruksföretag har tillräckliga resurser i dag att minska sin miljöpåverkan och förbättra djurvälfärden ytterligare. I rapporten lyfts därför att det kan finnas vinster med att underlätta miljöåtgärder särskilt riktade till små företag. Det skulle kunna vara ett sätt att öka intresset för de stöd som hade ett lågt budgetutnyttjande, som övergång till ekologisk produktion samt restaurering av betesmarker och slåtterängar.
Text: Nina Nordh
Författare till rapporten är Anna Andersson, nationalekonom vid SLU och verksam som en av AgriFoods experter. AgriFood gör samhällsekonomiska analyser inom bland annat jordbruksområdet och är ett samarbete mellan SLU och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Läs mer: https://www.agrifood.se/ Länk till annan webbplats.
