En ny svensk studie visar betydelsen för biologisk mångfald av att låta en del av fälten gå upp i blom genom att senarelägga den andra vallskörden. Foto: Petter Haldén
Många fler pollinerare med förlängt skördeintervall
Förlängt skördeintervall för blandvallar gav upp till 100 miljoner blommor per hektar och sex gånger fler besökande humlor och bin. En ny svensk studie visar betydelsen för biologisk mångfald av att låta en del av fälten gå upp i blom genom att senarelägga den andra vallskörden.
Sverige står inför en stor utmaning för att förbättra situationen för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet för att nå målen i naturrestaureringsförordningen. Förutom att restaurera artrika naturbetesmarker behövs kompletterande åtgärder, inte minst av kostnadsskäl. Att förlänga skördeintervallet i baljväxtrika slåttervallar kan vara ett sätt att skapa pollen- och nektarresurser för pollinatörer.
Från 6 till 12 veckors skördeintervall
I EU-projektet Green Valleys, som är mest känt för test av bioraffinaderi för vall, gjordes ett fältförsök i klövervallar på naturbruksgymnasiet Sötåsen utanför Töreboda i Västergötland. På fyra fält, som parades ihop, jämfördes ett normalt skördesystem med tre skördar med ett system där den andraskörden utelämnades på en 60x100 meter stor yta i kanten på fältet för att skördas samtidigt med tredjeskörden. Det som jämfördes var antalet blommor och besök av pollinerare som bin, humlor och dagfjärilar. Försöket pågick under tre år från 2023 till och med 2025.
Många fler blombesökare
I de delar av fälten som hade förlängt skördeintervall fanns det cirka fyra gånger fler blommor räknat som totala antalet. I en klövervall kan det finnas upp till 100 miljoner blommor per hektar. Det ledde till sex gånger fler besök av olika insekter. Dagfjärilar, humlor och solitärbin undersöktes mer i detalj och av dem var det humlor som gynnades mest av det förlängda skördeintervallet. Arter av humlor med långa tungor gynnades särskilt eftersom de söker sig till rödklöver. Om det fanns käringtand i vallen så trivdes solitärbin där.
Hur påverkades fodervärdet?
Att förlänga skördeintervallet har ett pris i form av att energivärdet i den skördade vallen sjunker. I den här studien togs bara två vallanalyser och det visade att tredjeskörden hade ett energiinnehåll på 8,9 MJ per kg torrsubstans medan motsvarande prov för den sena skörden, som alltså var den andra, hade 7,4 MJ. Båda värden var låga vilket förklaras med en ovanligt sen sista skörd 2025 på grund av väder. Analysen kan jämföras med förstaskörden i juni där värdena brukar vara kring 11 MJ per kg torrsubstans. Ett högt energiinnehåll är extra viktigt för högmjölkande kor. Ju bättre det hemmaproducerade fodret är desto mer självförsörjande blir en gård och behovet av att köpa in foder minskar. Enligt personalen på Sötåsens naturbruksgymnasium gick det bra att använda den sent skördade vallen till gårdens kvigor och sinkor men dess påverkan på djurens tillväxt, produktion och hälsa mättes inte i denna studie.
I rapporten konstateras att förlängt skördeintervall mellan första- och andraskörd av vall har en stor potential att öka den biologiska mångfalden eftersom blandvallar odlas på så stor areal i Sverige. Ett råd är att det bör provas på fler gårdar i andra delar av Sverige.
Text: Markus Hoffmann
