Ny studie: Gödslad fång- och mellangröda fångar inte mer kväve

Kan kvävegödsling av fång- och mellangrödor främja upptag av restkväve i marken och förhindra kväveläckage? Det är en fråga som undersökts i en ny studie av forskare vid Wageningens universitet i Nederländerna.

Forskarna ville undersöka om en startgiva med kväve till fång- och mellangrödor kan minska kväveläckaget genom att bland annat öka biomassa, marktäckning och kväveupptag. Det skiljer sig åt mellan länder, regioner, lantbrukare och grödor om en startgiva tillåts eller brukar ges till mellangrödor. Det är också en debatterad fråga om gödsling kan ha en positiv effekt för grödans potential att ta upp restkväve ur marken och därmed minska kväveläckage, skriver forskarna.

I försöket som pågick under 2018 och 2019 odlades de tre mellangrödorna oljerättika, purrhavre och baljväxten fodervicker i sandiga jordar nära Wageningen i Nederländerna. Grödorna odlades både i renbestånd och i en blandning av de tre grödorna. De såddes i augusti och skördades i november och gödslades kort efter sådd med olika nivåer av mineralkväve om 0, 15, 30, 60 och 90 kilo kväve per hektar.

Ingen positiv effekt av startgiva

Forskarna kunde se att en ökad kvävegiva inte hade någon effekt på kväveupptaget av restkväve i marken i någon av de studerade mellangrödorna, vid någon av kvävegivorna. Inte heller minskades kväveläckaget av en ökad kvävegiva. Koncentrationen av mineralkväve i marken var högst för baljväxten fodervicker.

Resultaten visar att kväveupptaget inte ökade med en startgiva av kväve till fång- och mellangrödorna under de odlingsförhållanden som rådde i försöket (2018 spelade torka till exempel in). Det gällde alla mellangrödorna i försöket, både i renbestånd och blandning. I vissa fall försämrades kväveupptaget och kväveläckaget ökade.

Grödblandningen presterade bra

Grödmixen var bäst på att klara en större kvävegiva utan vare sig minskat nettokväveupptag eller ökat kväveläckage. Blandningen med tre mellangrödor hade också en biomassa som var i nivå med eller högre än de bäst presterande grödorna i renbestånd.

Forskarna drar också slutsatsen att purrhavre och oljerättika är bra som fång- och mellangrödor på grund av hög produktivitet och lågt läckage, medan baljväxten fodervicker inte bör användas i renbestånd på grund av relativt högt läckage. Att blanda arter hade potential att öka biomassan och ger lika låga förluster som oljerättika och purrhavre.

Den här studien visar, enligt forskarna, inte tillräckligt starka fördelar för att motivera kvävegödsling i fång- och mellangrödor.

Studien ingick i projektet Clever Cover Cropping och finansierades av Netherlands Organization for Scientific Research och flera utsädesproducenter.

Text: Teresia Borgman

Källa: Can nitrogen fertlization of cover crops promote N uptake and reduce leaching? av Rima J. Porre, Ali Elhakeem, Wopke van der Werf, Gerlinde B. De Deyn, Jos C. van Dam, Lammert Bastiaans och Ellis Hoffland, Nutrient Cycling in Agroecosystems, 2025. Länk till annan webbplats.

Läs mer om mellangrödor:

Mellangrödor i växtföljden Länk till annan webbplats.

Mellangrödor i växtföljden – för kolinlagring och effektivt kväveutnyttjande Länk till annan webbplats.