

Om en växande befolkning ska försörjas samtidigt som vädret blir mer oförutsägbart krävs investeringar i förbättrad markhälsa. En grupp forskare i Storbritannien konstruerade ett fältförsök för att bättre förstå sambandet mellan varierande väder, avkastning och jordbearbetningsstrategi. Foto: Pixabay
Samspel mellan skörd, väder och bearbetningsstrategi
I en brittisk jämförelse mellan plöjning, minimerad bearbetning och direktsådd gav plöjning stabilast avkastning. Men efter några år där plöjning avkastade bäst blev skörden högre med direktsådd än med plöjning.
Det förändrade klimatet beräknas ha minskat skördarna med 0,3 till 5 miljoner ton globalt. Om en växande befolkning ska försörjas samtidigt som vädret blir mer oförutsägbart krävs investeringar i förbättrad markhälsa. En grupp forskare i Storbritannien konstruerade ett fältförsök för att bättre förstå sambandet mellan varierande väder, avkastning och jordbearbetningsstrategi.
Tre strategier att bruka jorden
Försöket utfördes på en lerjord och i odlingsrutor med måtten 33x90 meter jämfördes: vanlig plöjning, minimerad jordbearbetning och direktsådd. Försöket pågick från år 2010 till 2020 och odlingen växlade mellan de fyra grödorna: höstvete, höstkorn, vårvete och höstraps. Under de tio åren användes närmare tio olika jordbearbetningsmaskiner för att så eller bearbeta inför de olika grödorna. Kväve tillfördes enligt rekommendation. Temperatur och nederbörd mättes noggrant. Under de tio åren visade vädret stor variation med både torra och blöta år. Som minst regnade det 600 mm (2011) och som mest nära 1200 mm (2012) enskilda år. Det fanns en statiskt säkerställd trend med ökande maxtemperaturer.
Plöjning bäst första åren
Sett över hela tioårsperioden skapade plöjning stabilast skördar, alltså minst varierande. Ett annat viktigt resultat var att de första fyra åren gav plöjning den högsta skörden. Därefter ökade skörden för direktsådd till att bli lika eller högre än där plöjning gjorts. Det påminner om andra studier och forskarna menar att det kan bero på gradvis förbättrad markhälsa i takt med att utebliven plöjning förbättrat jordstrukturen. Mot slutet av den tioåriga försöksperioden var det dock inte lika tydligt längre att direktsådd gav högre skörd. Forskarna spekulerar i om det kan bero på att marken packats med åren på grund av utebliven luckring med plöjning.
Vad ska bonden göra?
Forskarna skriver att det är svårt att förorda ett enskilt bearbetningssystem som ger bäst skördestabilitet eftersom det beror på vilken gröda som odlas och de platsgivna förutsättningarna med jordart och nederbörd. I just detta försök gav plöjning minst skördevariation. Men de refererar också till en studie av en annan forskare som visar att plöjning gav störst variation i skörd vid jämförelse. Ett annat sätt att se på saken är att med tanke på trenden med ökande maxtemperaturer är direktsådd den metod som hushållar bäst med den nederbörd som kommit, vilket också bekräftas i andra studier.
Text: Markus Hoffmann