Utvecklingen för de norska stödformerna är positiv från sammanlagt cirka 60 000 hektar år 2013 till 290 000 hektar år 2024. Spridning med släpslangar är den stödform som har störst omfattning. Foto: Mårten Svensson
Norska miljöstöd till jordbruket framgångsrika
De norska miljöstöden för minskad avgång av ammoniak och klimatgaser från gödselspridning har utvärderats. De olika stödformerna söks av allt fler lantbrukare och på en areal av nästan 300 000 hektar. Exempel på stödnivå är 740 kronor* per hektar för flytgödselspridning med släpslangar eller 500 kronor per hektar för nedbrukning inom två timmar.
Norge är inte med i EU men har miljöstöd till jordbruket som påminner om många länders program i CAP. Under år 2025 omfattade stödet 54 enskilda åtgärder uppdelade i nio olika miljöteman för bland annat markhälsa, biologisk mångfald och minskat utsläpp till luft och vatten. Liksom i Sverige är det länsstyrelserna (fylkena) som ansvarar regionalt för miljöstöden, men i Norge kan länen välja att ha olika ersättningsnivåer. Miljöprogrammet har nu utvärderats och i ett av de nio miljötemana ingår ett luftvårdsprogram med två syften, att minska ammoniakavgång och att minska avgång av klimatgaser.
* Beloppen avser NOK och i januari 2026 är 1 NOK ungefär detsamma som 1 SEK.
Släpslangar och direktmyllning
Att sprida flytgödsel med släpslangar eller ännu bättre direktmylla med skivbillar eller andra slags billar minskar ammoniakavgången jämfört med bredspridning. I genomsnitt betalas cirka 850 kronor per hektar i arealersättning för direktmyllning och 740 kronor per hektar för spridning med släpslangar.
Matarslangar har blivit stort
Att sprida flytgödsel med matarslangar innebär att inte köra ut med en tung gödseltunna utan istället pumpa ut gödseln på fältet till en traktor med ramp som fördelar gödseln med släpslangar. För att göra gödseln lättare att pumpa späds den ofta med vatten. Det gör att den rinner ner i marken lättare och det minskar både ammoniak och lustgas menar de i Norge. De första länen införde arealstödet redan 2013 och numera betalas det ut för nära 90 000 hektar. Länen betalar olika mycket och det varierar mellan 500 och 3 000 kronor per hektar. De flesta länen har också en arealgräns för hur många hektar som kan sökas.
Nedbrukning inom två timmar
Att bruka ned utspridd gödsel snabbt vid spridning på bar jord är effektivt för att minska ammoniakavgången. För att stimulera till det finns arealstöd för att bruka ned inom två timmar. De flesta län betalar 250, 500 eller 750 kronor per hektar och den sammanlagda arealen som stöd betalas för är cirka 25 000 hektar.
Summering och studie av nya åtgärder
Utvecklingen för stödformerna är positiv från sammanlagt cirka 60 000 hektar år 2013 till 290 000 hektar år 2024. Spridning med släpslangar är den stödform som har störst omfattning. Sammanlagt bedöms de olika stödformerna ha minskat ammoniakavgången med cirka 2 400 ton och minskat klimatgasutsläppen med 25 000 CO2e, mest i form av lustgas.
För att nå miljö- och klimatmål behövs fler åtgärder och i rapporten räknas följande åtgärder upp som värda att undersöka som nya stödformer i framtiden.
- Utspädning med vatten vid bredspridning (ger snabbare infiltration)
- Surgörning av flytgödsel
- Precisionsspridning av mineralgödsel
- Separering av gödsel
- Tillsats av nitrifikationshämmare till gödsel
Text: Markus Hoffmann
Läs mer om svenska miljöstöd på Jordbruksverkets webbplats. Länk till annan webbplats.
