Som en del i arbetet med att skapa mer cirkulära kretslopp av näringsämnen i lantbruket har BalticWaters, SLU, RISE och More Biogas sedan 2021 arbetat med projektet Cirkulär NP. Nu är projektet avslutat och slutrapport finns tillgänglig. Foto: Helene Limén
Behövs bättre kretslopp för djurgödsel
Cirkulär NP-projektet vid More Biogas i Kalmar är nu avslutat. I slutrapporten konstateras att det finns tekniska möjligheter att återvinna växtnäring i högre grad än i dag, men att marknaden saknas.
Som en del i arbetet med att skapa mer cirkulära kretslopp av näringsämnen i lantbruket har BalticWaters, SLU, RISE och More Biogas sedan 2021 arbetat med projektet Cirkulär NP. Nu är projektet avslutat och en projektrapport finns tillgänglig på BalticWaters webbsida. Länk till annan webbplats.
Bakgrunden till projektet är de problem som uppstår när lantbruket har blivit mer specialiserat och vissa gårdar och regioner har mest växtodling, medan andra djurhållning. Det leder till ett behov av att köpa in mineralgödselfosfor på växtodlingsgårdarna, medan djurgårdarna får ett överskott.
Huvudsyftet med projektet har varit att utveckla tekniker för att utvinna fosfor ur djurgödsel och tillverka nya gödselprodukter som går att transportera längre sträckor för att förbättra fosforutnyttjandet i jordbruket. I förlängningen handlar det om att minska beroendet av mineralgödsel, öka den svenska livsmedelsberedskapen och att minska tillförseln av näringsämnen till våra vattendrag.
Källa: Madeleine Kullenbo, BalticWaters
Utnyttja biogödselns fosforinnehåll mer effektivt
På biogasanläggningen More Biogas utanför Kalmar hanteras gödsel från ett 20-tal gårdar. Cirka 80 procent inkommande substrat är stallgödsel och övrigt är avfall från slakterier, livsmedelsindustrier och hushåll. Efter rötningen får de lantbrukare i närområdet som levererat gödseln till biogasanläggningen tillbaka biogödsel i blöt form. Den är lätt att sprida, och behövs för bland annat åkrar med vall.
Biogödseln är ett bra gödselmedel, men innehåller onödigt stora mängder fosfor för djurgårdarna, som har ett fosforöverskott. Att avvattna biogödseln för att skapa en våt kväverik fraktion för spridning i närområdet och en torr fosforrik fraktion som är mer oberoende av transportavstånd skulle ge möjligheter till bättre utnyttjande av växtnäringen i biogödseln.
En pilotanläggning byggdes vid More Biogas för att undersöka olika sätt att behandla biogödsel så att balansen mellan kväve och fosfor blir bättre. Forskarna från RISE använde avvattning i två steg med skruvpress och dekantercentrifug. Med skruvpressen avskildes i genomsnitt 13 procent av fosforn i den våta fraktionen, och med dekantercentrifug ytterligare 39 procent. När endast dekantercentrifug användes uppnåddes en motsvarande separation av fosfor på cirka 52 procent.
Helena Aronson, forskare vid SLU och en av dem som deltagit i projektet, berättar om resultatet av de beräkningar som gjordes för att se hur kretsloppet för växtnäring i området skulle kunna optimeras.
– Vi såg i våra gårdsscenarier att det skulle vara möjligt att få ett 100-procentigt utnyttjande av fosforn i biogödseln om den våta och kväverika fraktionen används på närliggande gårdar tillsammans med 35 procent av den fasta fraktionen. Då skulle 65 procent av den fasta fraktionen kunna transporteras till gårdar utanför biogasanläggningens närområde där fosforgödning behövs.
Marknad för cirkulära gödselmedel saknas
Helena Aronsson konstaterar dock att för gårdar som ligger längre bort än några mil behöver den fasta fraktionen, som fortfarande innehåller mycket vatten (cirka 75 %), processas ytterligare. Den är instabil att lagra, samt tung och skrymmande att transportera. Forskarna tittade därför på några olika sätt att separera och förädla den fosforrika fraktionen ytterligare.
Att göra gödselpellets av den torra fraktionen kan vara ett sätt, men det blir alldeles för dyrt på grund av höga torkkostnader.
– Om man i stället skulle göra biokol av den fasta fraktionen, och få betalt för den kolinlagring biokolet ger så blir det mer ekonomiskt intressant, säger Helena Aronsson.
Andra lösningar som projektet undersökte var att göra snabbkompost av den torra fraktionen samt att utforska möjligheterna att skapa så kallat hydrokol.
Enligt Helena Aronson visar Cirkulär NP-projektet att det finns tekniker för att skapa bättre växtnäringskretslopp för stallgödsel, som skulle kunna minska övergödningen och behovet av mineralgödsel.
– Däremot saknas det i dag en fungerande marknad för cirkulära gödselmedel. Intresset från lantbrukarna finns, men de ekonomiska incitamenten för att återvinna växtnäring i högre grad än i dag är inte tillräckligt goda, säger Helena Aronsson.
Forskningen fortsätter bland annat i två stora internationella projekt, CiNURGi och FERTITEC som leds av RISE, i syfte att testa nya tekniker och växtnäringseffekter, samt utveckla branschstandarder och policyrekommendationer för cirkulära gödselmedel.
Text: Nina Nordh
Källor:
Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel Länk till annan webbplats.
Slutrapport: Länk till annan webbplats.Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel Länk till annan webbplats. av Helena Aronsson, Athanasios Pantelopoulos & Erik Sindhöj, december 2025.
