Produktionen av frukt, grönsaker och nötter behöver öka med hela 63 procent jämfört med 2020 års nivåer, enligt rapporten. Författarna betonar dock att inte all åkermark som idag används för foder skulle vara lämplig av klimatmässiga eller ekonomiska skäl för att producera frukt, grönsaker, baljväxter och nötter och att många av dessa grödor är också relativt resurskrävande. Foto: Pixabay
Så kan matens miljöpåverkan hållas inom planetens gränser
Sedan EAT Lancet-kommissionens senaste rapport lanserades i början av oktober har det varit mycket fokus och reaktioner på rekommendationerna om mängden kött i den så kallade planetära hälsodieten. Men det finns fler delar i rapporten som till exempel att produktionen av grönsaker, frukt och nötter behöver öka.
En av delarna i rapporten handlar till exempel om hur miljöpåverkan från matsystemet kan hållas inom nivåer som planeten tål, bland annat när det gäller växthusgaser, växtnäring och växtskyddsmedel.
Matsystemets miljöpåverkan och lösningar i lantbruket
När det gäller klimatförändringarna kommer det att krävas en ambitionsnivå utan motstycke för att återgå till en nivå som håller sig inom planetens gränser, enligt rapporten. Några lösningar i lantbruket för att minska utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas är kopplade till foder och effektiv användning av växtnäring i kombination med kolinlagring.
När det gäller växtnäringsämnen är tillgången på kväve och fosfor ojämnt fördelad över planeten. Medan vissa områden har överskott som orsakar miljö- och hälsoproblem, har andra brist på kväve och fosfor som ger dåliga skördar. För att nå den planetära gränsen för kväveöverskott på jordbruksmark behövs en total minskning av tillförseln av kvävegödsel.
Åtgärder som tas upp i rapporten är diversifiering i lantbruket, till exempel genom att odla mellangrödor, samodla både ettåriga och fleråriga grödor eller träd, tillföra organiskt material och optimera gödslingen samt minska jordbearbetningen. Cirkulära system av till exempel växtnäring skulle kunna vara en lösning för att hålla produktionen inom planetens gränser, men är ett område som behöver få mer uppmärksamhet, enligt rapportförfattarna.
Hållbar och ekologisk intensifiering
När det gäller användning av växtskyddsmedel föreslår EAT Lancet-kommissionen en minskning på hela 70 procent globalt. Här kan så kallad hållbar och ekologisk intensifiering av jordbruket spela en roll för att hantera skadegörare men också i stort nå ett hållbart matsystem.
Med hållbar intensifiering avser rapportförfattarna olika sätt att minska matsystemens miljöpåverkan genom ökad effektivitet, minskade förluster, till exempel av växtnäring, och minskade föroreningar.
En del i hållbar intensifiering är så kallad ekologisk intensifiering. Med ekologisk intensifiering menar rapportförfattarna sådana åtgärder som ger miljövinster i matsystemet genom att stödja ekologiska processer i jordbruksmark, på gårdar och i landskapet. Det kan till exempel handla om åtgärder inom kolinlagring över och under mark, kretslopp och lagring av näringsämnen, pollinering och biologisk reglering av skadedjur.
Produktion av vegetabilier behöver öka
Något som fått mycket uppmärksamhet sedan rapporten släpptes är kommissionens förslag om att minska den globala köttproduktionen från idisslare med 33 procent jämfört med 2020 års nivåer. Produktionen av frukt, grönsaker och nötter behöver å andra sidan öka rejält med hela 63 procent jämfört med 2020 års nivåer, enligt rapporten. Författarna betonar att inte all åkermark som idag används för foder skulle vara lämplig av klimatmässiga eller ekonomiska skäl för att producera frukt, grönsaker, baljväxter och nötter och att många av dessa grödor är också relativt resurskrävande.
Rapporten avslutas med förslag på hur rekommendationerna ska kunna uppnås, till exempel behövs samverkan mellan olika aktörer som kan förhandla mellan olika intressen, regionalt anpassade åtgärdspaket och finansiering – motsvarande hela 500 miljarder dollar årligen.
Text: Teresia Borgman
Planetära gränser och EAT-Lancet kommissionen
Planetära gränser (planetary boundaries) är ett begrepp som rapportförfattarna utgår ifrån och som sätter gränser inom vilka vi människor säkert kan verka, utan att påverka planeten jordens stabilitet. I rapporten tittar man för första gången på matsystemets andel av de nio planetära gränserna som är: klimatförändringar, förändrad markanvändning, sötvattenförändringar, biogeokemiska flöden, havsförsurning, luftföroreningar, ozon i stratosfären, nya kemiska ämnen som till exempel pesticider och antimikrobiell användning samt biosfärintegritet, ett begrepp som dels består av jordens nettoprimärproduktivitet från alla ekosystem (funktionell biosfärintegritet) och dels ekosystemens förmåga att upprätthålla naturens bidrag till oss människor, till exempel livsmedelsproduktion (funktionell ekosystemintegritet).
Rapporten "EAT-Lancet Commission on healthy, sustainable and just food systems" togs fram av 2025 EAT-LANCET-kommissionen och är en omfattande uppdatering av den rapport kommissionen publicerade 2019. Kommissionen består av en internationell och tvärvetenskaplig grupp av 70 experter från sex kontinenter.
