åker med kyrka i bakgrunden

De studerade åtgärderna innebar synergier mellan ökad kväve- och fosforeffektivitet i lantbruket och förbättrad behandling av restprodukter från avlopp, samtidigt som de väsentligt beräknades minska de framtida utsläpp av näringsämnen till luft och vattendrag i Europa till år 2050. Foto: Pixabay

Vinn-vinn-lösningar som kan minska näringsförluster i Europa

Att använda biobaserade gödselmedel på ett sätt som i ett 25-årigt perspektiv förbättrar den framtida kväveeffektiviteten och samtidigt minskar kväveförluster till luft och vatten, kan bidra till att målen i EU:s jord till bord-strategi nås. Det menar forskare från universitet i Nederländerna och Belgien som visar på lösningar.

Åtgärder för att minska föroreningar till luft och vatten i Europa, undersöktes i en nyligen rapporterad studie av återvinning av kväve från gödsel i jordbruket och av fosfor från behandlat avloppsslam. De studerade åtgärderna innebar synergier mellan ökad kväve- och fosforeffektivitet i lantbruket och förbättrad behandling av restprodukter från avlopp, samtidigt som de väsentligt beräknades minska de framtida utsläpp av näringsämnen till luft och vattendrag i Europa till år 2050.

Modell för växtnäringsflöden

Studien baserades på en modell som tar hänsyn till faktorer för näringsflöden såsom biologisk kvävefixering samt nedfall av kväve och fosfor. När det gäller jordbrukssektorn tar modellerna även hänsyn till näringsflöden av mineralgödsel och stallgödsel och för övriga sektorer, flöden via avloppssystem. Näringsförluster från naturlig vegetation, läckage av organiskt material och vittring av mineraler som innehåller fosfor, är också faktorer som ingår i modellen.

Mindre näringsförluster med biobaserade gödselmedel och ökad effektivitet

Forskarna utgick från en framtid med global uppvärmning och samtidigt stark ekonomisk utveckling, snabb urbanisering och intensifierat jordbruk. Sex scenarier studerades där mineralgödsel ersattes med biobaserade gödselmedel för att öka effektiviteten och minska förlusterna. I studien användes olika kombinationer av åtgärder som bestod av att använda återvunnet kväve från stallgödsel, återvunnen fosfor från behandlat avloppsslam samt att öka kväve- och fosforeffektiviteten.

schematisk bild

Schematisk överblick över de sex alternativa scenarierna till år 2050 i studien. Förkortningarna innebär följande: ReNuRe REcovered Nitrogen from manURE): återvunnet kväve från gödsel NUE (nitrogen use efficiency): kväveeffektivitet RPSS (recovered phoshoporus from treated sewage sludge): återvunnen fosfor från behandlat avloppsslam PUE (phosphorus use efficiency): fosforeffektivitet. Källa: Mitigating nutrient losses in Europe: Synergistic solutions for air and water pollution by 2050

Syftet med studien var framförallt att undersöka hur biobaserade gödselmedel påverkar utsläpp till luft och vatten med hänsyn till gröda, jordart, klimat och odlingsåtgärder, något som enligt forskarna inte gjorts i denna omfattning tidigare.

Resultaten kan hjälpa till att uppnå målen i EU:s jord till bord-strategi om att minska näringsförluster med 50 procent och att minska användningen av gödningsmedel med 20 procent samtidigt som de stödjer en cirkulär ekonomi, framhåller forskarna bakom studien.

Studiens resultat i korthet

  • Till år 2050 kan 30 procent mindre kväve nå luften genom produkter som återvinner kväve från gödsel och effektivare användning av näringsämnen.
  • Floder väntas då kunna ta emot 23-68 procent mindre näring samtidigt som de väntas exportera upp till två tredjedelar mindre näring jämfört med framtida referensnivåer.
  • Fosfor från behandlat avloppsslam kan uppfylla gödselbehoven av fosfor i Europa år 2050.

Text: Teresia Borgman

Källa: Mitigating nutrient losses in Europe: Synergistic solutions for air and water pollution by 2050 Länk till annan webbplats. av Aslihan Ural-Janssen, Erik Meers, Gerard H. Ros, Ruben Vingerhoets och Maryna Strokal, Resources, Conservation and Recycling, Augusti 2025.