Miljörådgivning och information ledde till renare vatten visar en 20-årig studie på mjölkgårdar på Nya Zeeland. Foto: Pixabay
Miljörådgivning ledde till renare vatten
Miljörådgivning och information ledde till renare vatten visar en 20-årig studie på mjölkgårdar på Nya Zeeland. Många, men inte alla, vattenkvalitetsmål nåddes samtidigt som mjölkavkastningen per hektar ökade. Det var mer fokus på åtgärder på själva gården än på åkermarken.
I Nya Zeeland finns en omfattande mjölkproduktion och det beror till stor del på att mycket nederbörd gör att gräs växer bra. Men intensiv mjölkproduktion läcker också näringsämnen till vattenmiljön och orsakar övergödning. I ett projekt undersöktes effekten av rådgivning som styrmedel för att få miljöåtgärder gjorda på gårdarna.
Upp till 3 600 mm nederbörd
Fem avrinningsområden valdes ut där mjölkproduktionen dominerar. Områdena varierade i storlek från cirka 600 till 2 500 hektar. De valdes ut för att representera olika jordar och väder. Den genomsnittliga årsnederbörden i de fem områdena varierade från 550 till 3 600 mm. Studien pågick från år 2001 till 2020 och under perioden intervjuades de cirka 50 deltagande lantbrukarna sex gånger om odlingsåtgärder på gårdarna. Dessutom togs vattenprover i vattendraget som avvattnade områdena. Åtgärderna handlade till stor del om att hindra korna från att gå ner i vattendrag och våtmarker och att ta hand om spillvatten från stall och gårdsplan.
Under de första tio åren fick lantbrukarna information om god jordbrukarsed för mjölkproduktion via annonser hemsidor och fältdagar. De fick också mellan 24 och 48 timmars individuell rådgivning och 16 timmars grupprådgivning. Under de senare 10 åren gjordes ingen rådgivning för att kunna jämföra de båda tioårsperioderna.
Lite renare
Under den 20-åriga tidsperioden minskade koncentrationen för 20 av 30 förorenande ämnen medan den istället ökade för nio av dem. När koncentrationer i vattnet för de tio första åren jämfördes med de sista tio åren var en viktig skillnad en ökning i kvävehalten i tre av de fem områdena. För 11 ämnen nåddes de koncentrations- och miljömål som var uppsatta för de olika avrinningsområdena. Den förbättringen skedde samtidigt som mjölkavkastningen eller ”skörden” av mjölk räknat per hektar ökade med nära 50 procent under de 20 åren. Men forskarna konstaterar att många vattenkvalitetsmål inte nåddes och att det därför behövs mer insatser och åtgärder.
Rådgivning har effekt
Effekten av miljörådgivning till lantbrukare har studerat av forskargrupper i flera länder. I Sverige finns ett kompetenscentrum för rådgivning på SLU där Lisa Blix Germundsson är en av flera forskare.
- Den här studien visar, i likhet med internationell forskning, att rådgivningsinsatser ökar eller kan påskynda införandet av miljöåtgärder i lantbruk. Särskilt när det gäller åtgärder som behöver anpassas till gårdens specifika produktion och naturgivna förutsättningar, och som kräver mer än en quick-fix, kommenterar hon studien från Nya Zeeland.
Även e-coli ett problem
En lärdom var att när de skedde större plötsliga förbättringar i vattenkvalitet berodde de på att så kallade punktkällor på gårdarna åtgärdades. Det kan handla om avloppsvatten från stall och dagvatten från hårdgjorda ytor som är gödselbemängda. Att minska diffust läckage från åkermark tar längre tid.
Förutom de vanliga övergödningsproblemen med kväve och fosfor var förekomsten av e-coli ett problem på grund av gödsel från betande djur invid vatten.
Text: Markus Hoffmann
