Råd om jordbruket av regeringens Klimatpolitiska råd

Regeringens klimatpolitiska råd har skrivit en jordbruksrapport där de visar hur både klimatåtgärder och förändrad produktion ökar och minskar klimatpåverkan. Och en av rådets rekommendationer är att förstärka Greppa Näringens klimatrådgivning.

Det klimatpolitiska rådet har till uppgift att granska regeringars klimatpolitik. Rådet består av ett kansli och forskare inom olika områden som naturvetenskap och ekonomi. I årets rapport fanns förutom den sedvanliga beskrivningen av hur det går för Sverige med att klara sina klimatmål, en egen jordbruksrapport.

- Det är glädjande att Klimatpolitiska rådet föreslår förstärkning till Greppa Näringens rådgivning inom klimatområdet så att vi kan nå ut till fler. Inom Greppa Näringen har vi hittills utbildat över 150 godkända klimatrådgivare för att utföra Greppa Näringens populära rådgivning ”Klimatkollen” och ser fram emot att utbilda fler rådgivare. Sedan den 1 januari i år har lantbruksföretagen 8 nya rådgivningar inom klimat- och energiområdet att välja på i Greppa Näringen, säger Emma Hjelm, projektledare Greppa Näringen.

Sex scenarier för jordbrukets klimatpåverkan

Jordbruksdelen av rapporten börjar med en pedagogisk beskrivning av kolflöden och jordbrukets påverkan på klimatet med både läckage av växthusgaser och kolinlagring. I rapporten gör de sedan scenarier för hur jordbrukets klimatpåverkan kan förändras. Scenarierna utgår från två begrepp. 1) hur produktionen går till och att den kan effektiviseras och förbättras. 2) vad och hur mycket som produceras. Med dessa två begrepp har de gjort sex scenarier och jämför hur de ökar eller minskar dagens utsläpp på cirka 11,3 miljoner ton CO2e.

Med och utan klimatteknik

Tre förändringar av vad och hur mycket som produceras beskrivs med och utan effekten av ”klimatteknik”. Med klimatteknik menas förenklat en accelererad produktivitet, användning av fodertillsatser som minskar metanavgång, ökad odling av fång- och mellangrödor och användning av nitrifikationshämmare för att mindre lustgas ska läcka från mark.

• Animalieproduktionen ökar med 20 procent och 6 000 hektar återväts.

Utan klimatteknik skulle utsläppen öka till 11,6 miljoner ton CO2e och med skulle de minska till 10,0 miljoner ton CO2e.

• Nöt- och lammkött -30%, oförändrad mjölkproduktion, gris, kyckling och ägg +30%, 35 000 hektar återvätning, 100 000 hektar beskogning.

Utan klimatteknik skulle utsläppen minska till 9,9 miljoner ton CO2e och med skulle de minska till 8,5 miljoner ton.

• All animalieproduktion -30%, mer vegetabilier till mat, 35 000 hektar återvätning, 100 000 hektar beskogning.

Utan klimatteknik skulle utsläppen minska till 9,5 miljoner ton CO2e och med skulle de minska till 8,3 miljoner ton.

Gör så här

I rapporten sätts jordbrukets klimatpåverkan in i ett större sammanhang av att jordbruket har en positiv påverkan på biologisk mångfald och en negativ i form av kväveläckage. Klimatpåverkan beskrivs också i relation till lantbrukets ofta låga lönsamhet och målet i Livsmedelsstrategin om att öka produktionen.

I slutet av rapporten ges ett antal rekommendationer till regeringen. Nedan är ett urval.

1. Utforma riskdelningssystem där staten tar en del av risken förknippad med större klimatinvesteringar i jordbruket.
2. I avsaknad av ett klimatstyrmedel i EU, överväg att införa prissättning av jordbrukets utsläpp av metan- och lustgas som beaktar jordbrukarnas lönsamhet, till exempel genom återbetalning.
3. Verka för en snabb utfasning av skattenedsättningar för fossil diesel. Kompensera jordbrukarna på lämpligt sätt för att undvika negativ påverkan på lönsamheten i jordbruket.
4. Genomför åtgärder som bidrar till att styra om efterfrågan till hälsosamma livsmedel med låga klimatutsläpp, exempelvis genom förstärkta informationsinsatser, differentierad mervärdesskatt och upphandling av offentliga måltider
5. Ta fram en målbild och en strategi för jordbrukets klimatomställning i nära samverkan med jordbrukare och aktörer från hela livsmedelskedjan, civilsamhället, forskare och myndigheter. Utforma en strategi som ger långsiktiga förutsättningar för sektorn och utgå från aktuell kunskap om potentialen i möjliga åtgärder.
6. Förtydliga hur livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för klimatmålen.
7. Förstärk Greppa Näringens klimatrådgivning så att den når fler lantbrukare.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Klimatpolitiska rådets rapport 2025 Länk till annan webbplats.