Sådd med liten eller ingen jordbearbetning utmärker Conservation Agricultur. Foto: Stina Olofsson
Utmaningar och möjligheter med Conservation Agriculture för bättre markhälsa
För att klara av de utmaningar som ett förändrat klimat med kraftigare regn och längre perioder av torka innebär pågår en rad olika projekt inom EU med fokus på hur markhälsan kan förbättras. Forskare från 24 länder har i en studie tittat närmare på bland annat odlingsmetoden Conservation Agriculture och vilka utmaningar som finns för en ökad användning.
I en stor studie har forskare från 24 europeiska länder inventerat användningen av 53 jordbruksmetoder som anses vara markförbättrande. Forskarna ville ta reda på vilka metoder jordbrukare i de europeiska länderna använder i dag för att förbättra jordkvaliteten genom att gå igenom tidigare inventeringar och göra uppskattningar om hur olika jordförbättringsmetoder används i Europa. Dessutom studerades användningen av två metoder, Conservation Agriculture och odling av mellangrödor, mer i detalj för de flesta europeiska länder.
Effektivare användning av vatten
Conservation Agriculture anses vara ett sätt att öka markhälsan. Metoden minskar jorderosionen genom ingen eller minimal jordbearbetning, samtidigt som jorden är täckt med grödor eller skörderester hela året och en varierad växtföljd används. Det finns dock begränsningar i hur metoden kan användas beroende på klimat, markens dränering, mängd skörderester, ogrästryck med mera.
Det forskarna kom fram till i studien var att det framför allt var tre saker som begränsade användningen av Conservation Agriculture i länder som exempelvis Sverige med ett jämförelsevis fuktigare och kallare klimat – avkastningen, markförhållandena och användningen av ogräsmedel.
I studien lyfter forskarna bland annat fram farhågor om att odlingsmetoden Conservation Agriculture kan leda till ökad användning av bekämpningsmedel. Här ser forskarna behov av ett fortsatt utvecklingsarbete i nära samarbete mellan forskare och jordbrukare.
Den forskare från SLU som har deltagit i studien, professor Thomas Keller, påpekar också på att det behövs ytterligare forskning kring hur Conservation Agriculture fungerar på olika jordar och i olika klimat inom Sverige.
Sätt att öka markförbättrande metoder
Enligt den inventering som forskarna gjorde i studien används Conservation Agriculture i liten omfattning i Sverige, liksom i en del andra regioner i Europa, men odlingsmetoden är vanligare längre söderut i Europa. I studien uppskattar forskarna att potentialen för metoder som Conservation Agriculture och odling av mellangrödor för att förbättra markhälsan är betydligt större än dagens användning.
Thomas Keller tar upp att eftersom det geografiska läget (klimat och jordart) och det socioekonomiska sammanhanget är avgörande, behövs det även lokala studier för att kunna säga mer om potentialen för att öka användningen av metoden.
När det gäller odling av mellangrödor i Sverige är det framför allt de södra och mellersta delarna av vårt land som kan vara lämpliga eftersom lägre temperaturer på hösten begränsar tillväxten mer norrut. I den här studien undersökte forskarna potentialen att odla mellangrödor som etableras efter skörd av höstvete. Thomas Keller kommenterar att det behövs ytterligare studier om hur odling av mellangrödor, exempelvis hur man kan så in i växande gröda, lämpliga växter och sortblandningar och så vidare.
Studien föreslår att även subventioner och andra ekonomiska incitament kan vara en viktig motor för att förbättra markhälsan med den här typen av metoder.
Text: Nina Nordh
Källor:
Läs mer om Sveriges arbete inom EJP Soil
Länk till annan webbplats.
Conservation Agriculture ur ett svenskt perspektiv – kommentar av Sture Gustavsson ordförande i kommittén ”Morgondagens odlingssystem”:
I Sverige samarbetar lantbrukare och maskinutvecklare med att utveckla metoden Conservation Agriculture, bland annat inom ramen för kommittén ”Morgondagens odlingssystem” vid KSLA (Kungliga Skogs och Lantbruksakademin). Arbetet visar att det finns exempel på att odlingsmetoden även på lerjordar har gett lika stor skörd som i odlingssystem med plöjning eller annan reducerad jordbearbetning. När det gäller ogräs är erfarenheten att det speciellt är rotogräs som behöver uppmärksammas och bekämpas. Örtogräs har däremot minskat på många gårdar som inte längre plöjer. Conservation Agriculture kräver att lantbrukaren känner sin gårds odlingsförutsättningar väl. Att planera sin växtföljd och till exempel välja tidigt mognande sorter av t ex stråsäd kan göra att man hinner etablera en mellangröda. Även om dessa sorter avkastar något mindre, kan rätt val av mellangrödan och den reducerade bränsleförbrukningen ändå ge ett positivt ekonomiskt utfall.
