hand håller i ärt

Studien bygger på intervjuer med 11 lantbrukare som odlar ärtor för företaget Foodhills i Skåne. Lantbrukarnas syn på cirkulär bioekonomi och vilka åtgärder de tillämpar är frågor som undersöks i studien. Foto: Foodhills

Så ser lantbrukare på cirkulär bioekonomi

Trots att kunskapen om begreppet cirkulär bioekonomi är begränsad bland de intervjuade lantbrukarna så arbetar de i många fall redan i linje med detta. Det framgår av en fallstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cleaner and Circular Bioeconomy.

Hur svenska lantbrukare ser på cirkulär bioekonomi står i fokus för en ny fallstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cleaner and Circular Bioeconomy.

Cirkulär bioekonomi innebär för jordbrukets del att livsmedelssektorn skapar kretslopp, samt minskar och saktar ned flöden av biologiska resurser, vilket kan gynna både miljö och ekonomi. Lantbrukare spelar en central roll i övergången till en cirkulär bioekonomi, skriver artikelförfattarna.

Studerar ärtodlares syn på cirkulär bioekonomi

Studien bygger på intervjuer med 11 lantbrukare som odlar ärtor för företaget Foodhills i Skåne. Lantbrukarnas syn på cirkulär bioekonomi och vilka åtgärder de tillämpar är frågor som undersöks i studien.

Foodhills Länk till annan webbplats. arbetar med system för cirkulär livsmedelsproduktion. För att minska utsläpp av växthusgaser odlas gröna ärtor för produktion av biobaserade protein.

Arbetar redan efter cirkulära principer

De intervjuade lantbrukarnas kunskap om cirkulär bioekonomi som begrepp är begränsat, enligt studien. Ändå arbetar de redan på ett sätt som underlättar för att skapa kretslopp av biologiska flöden, bland annat genom avfallshantering, teknologi och regenerativa metoder.

Media och Youtube inspirerar och fungerar som kunskapskälla för en del lantbrukare att arbeta i riktning mot en cirkulär bioekonomi. Lantbrukarna anser också att det finns ett behov av att öka förståelsen och kunskapen om cirkulär bioekonomi.

Avfall blir en värdefull resurs

Lantbrukare med enbart växtodling rapporterar att deras gårdar ger små mängder biologiskt avfall och att restprodukter av växtmaterial är den vanligaste biprodukten som används för markförbättring.

Djurproducenter tar hand om restprodukter från livsmedelsindustrin för att använda som foder, medan växtodlare i vissa fall använder biogödsel där slaktavfall ingår som substrat. För växtodlare består huvuddelen av avfallet av plastförpackningar från gödning och växtskyddsmedel som sedan återvinns av kommunerna.

Åtgången av resurser minskar

De intervjuade lantbrukarna minskar också resursåtgången för gödsel och växtskyddsmedel genom teknisk utrustning som satellitbilder eller N-sensorer på traktorn för precisionsodling. Flera tog hjälp av rådgivare för att minska åtgången av gödselmedel.

Ett ökat fokus på markhälsa i debatten uppmuntrar lantbrukarna till att använda organiska gödselmedel och minska användningen av maskiner och fossila utsläpp, uppger de. Ärtodling kan underlätta cirkulär bioekonomi inom matproduktionen. Flera lantbrukare beskriver ärtodling som kostnadseffektiv eftersom grödan kräver lite gödning och ingen fosfor.

Ekonomi och samarbeten hjälper lantbrukarna på vägen

Ekonomiska förutsättningar som inflation, marknadskrav och regleringar påverkar lantbrukarnas syn och praktiska åtgärder inom cirkulär bioekonomi i stor utsträckning, enligt den här studien.

Lokala nätverk och samarbeten kan underlätta återanvändning och öka värdet på avfall och biprodukter. Det här kan sammantaget hjälpa lantbrukare att agera i linje med en policy-driven cirkulär bioekonomi, enligt studien.

"Den faktor som spelar störst roll är pengar. Om du ser att du förlorar pengar genom att vara mer hållbar än din granne och får lägre skördar, då slutar du, det är inte roligt. Men om du får precis lika bra skördar som honom eller henne även om du inte har plöjt, då känner du dig nästan lite stolt", säger en av de intervjuade lantbrukarna.

Text: Teresia Borgman

Källa: Circumstantial factors and local collaboration determine farmers' perceptions and practices on circular bioeconomy – examples from Southern Sweden Länk till annan webbplats. av S. Petterson, T. Asplund och M. Ostwald, Department of Thematic Studies/Environmental Change & Centre for Climate Science and Policy Research, Linköping University, Linköping, Sweden.

Cirkulär bioekonomi

Cirkulär ekonomi är ett kraftfullt verktyg i omställningen till ett resurseffektivt samhälle och kan bidra till att vi når våra miljö- och klimatmål. I en cirkulär ekonomi används saker och ting så länge som möjligt.

Definition av bioekonomi av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Länk till annan webbplats. (Formas):[2] Länk till annan webbplats.

  • En hållbar produktion av biomassa för att möjliggöra en ökad användning inom en rad samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror.
  • Ett ökat förädlingsvärde av biomassa, samtidigt som energiåtgången minimeras och näring och energi  Länk till annan webbplats.tas tillvara från slutprodukterna. Syftet är att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin.