Jordbruksstödet i skogsbygder skulle kunna bli kostnadseffektivare och göra större miljönytta om medel omfördelades mellan de olika jordbruksstöden. Foto: Ulrika Listh
Vilka jordbruksstöd gör mest nytta för klimat och biologisk mångfald i skogsbygder?
I en rapport från AgriFood har EU:s jordbruksstöd studerats utifrån förutsättningarna i Jönköpings län, ett område som är typiskt för jordbruk i skogsbygd. Slutsatsen är att jordbruksstödet i skogsbygder skulle kunna bli kostnadseffektivare och göra större miljönytta om medel omfördelades mellan de olika jordbruksstöden.
Målet med EU:s jordbruksstöd är att främja livsmedelsproduktionen samtidigt som det gynnar jordbrukarnas inkomster, den biologiska mångfalden och ett klimateffektivt jordbruk. I studien har forskare vid AgriFood Economics Centre undersökt hur de fyra största jordbruksstöden (gårdsstöd, nötkreatursstöd, kompensationsstöd och naturbetesmarksstöd) bidrar till att uppnå målen för svenskt jordbruk i skogsbygd.
Simulerar effekter av olika stödmedel
Med hjälp av en jordbruksekonomisk modell simulerades hur stöden påverkar jordbruket i Jönköpings län. Det är ett län med förhållandevis stora arealer naturbetesmark (25 % av jordbruksmarken) som är viktiga för den biologiska mångfalden. Med hjälp av modellen undersöktes olika scenarier för att få en bild av hur förändringar i stödbudgeten skulle påverka miljö och ekonomi.
– Det är vanligtvis mycket svårt, om inte omöjligt, att utvärdera effekterna av stöden med statistiska metoder, eftersom det inte finns någon kontrollgrupp med jordbrukare som inte får stöd. Denna typ av simuleringsmodell som har utvecklats inom forskningsfältet jordbruksekonomi under flera decennier gör det möjligt att återskapa jordbrukssystemet i en datormodell och på så sätt kan vi göra analyser av stödsystemens effekter, säger Mark Brady som är docent i jordbruks- och miljöekonomi vid SLU.
Av de fyra stöden som undersökts bevarar naturbetesmarksstödet naturbetesmarken effektivast, samtidigt som effekten på metanutsläppen från idisslarnas matsmältningsprocess är relativt liten.
– Orsaken är att betesmarksstödet betalar jordbrukarna för att beta av betesmarkerna och inte för att ha flera djur – i motsatts till nötkreatursstödet och kompensationsstödet.
Nötkreatursstödet ger högst utsläpp av metan
Skulle nötkreatursstödet öka leder det däremot till ökade metanutsläpp, men utan att gynna biologisk mångfald i lika stor utsträckning i form av naturbetesmarker. Enligt studien är orsaken att detta stöd leder till fler idisslare än nödvändigt för att bevara naturbetesmarkerna. Slutsatsen från forskarna är att nötkreatursstödet sammantaget är den sämsta stödformen för att uppnå målen genom att det har störst negativa effekter på miljön.
– Dessa resultat visar att de olika stöden har olika effekter på målen för jordbrukspolitiken. Eftersom vissa av målen är i konflikt med varandra tyder våra resultat på att man skulle kunna få en bättre balans mellan de olika målen genom att omfördela medel mellan de olika stöden.
Kompensationsstödet ges till jordbruksproduktion i områden med ogynnsamma naturliga förutsättningar. I sin analys såg forskarna att kompensationsstödet hade liknande effekter på livsmedelsproduktionen och gårdsinkomsterna som nötkreatursstödet, men att det leder till både mer naturbetesmark och mindre metanutsläpp än nötkreatursstödet.
Fokus på ökad livsmedelsberedskap
En aktuell fråga är att öka graden av självförsörjning av livsmedel. Här visar studien på att stödsystemen delvis tycks ha motsatt effekt än det som var det egentliga syftet.
– Det mest förvånande i studien är kanske att gårdsstödet har en relativt liten effekt på samtliga studerade målvariabler, inklusive jordbrukares inkomster som är huvudsyftet med gårdsstödet. Det beror på skötselkostnader förknippade med stödet och att det leder till högre arrendepriser över tid.
Forskarna hoppas att studien ska bidra med underlag för att kunna få en mer kostnadseffektiv jordbrukspolitik som samtidigt når uppsatta miljömål.
– Tidigare har man nöjt sig med ett gårdsstöd som motverkar nedläggning av jordbruksmark, och i stället läggs marken i träda för potentiellt framtidbehov. I dag kan man fråga sig om det är en tillräckligt bra användning av stödmedel när vi har ett politiskt mål att stärka Sveriges livsmedelsberedskap och behov av klimatåtgärder. Forskning om jordbrukspolitik är viktig eftersom det bidrar med kunskap om hur budgetmedel kan användas på bästa möjliga sätt för att uppnå målen för politiken, kommenterar Mark Brady avslutningsvis syftet med studien.
Text: Nina Nordh
Källa:
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
