Klimatåtgärder i Danmark inte bara att ta mark ur produktion

I Danmark fortsätter arbetet för att jordbruket ska leva upp till klimatmålen. Det finns omfattande planer på att ta mark ur produktion genom att våtlägga torvmarker och plantera skog. Som första land i världen införs nu även en skatt på utsläpp av växthusgaser från djurproduktionen.

I juni meddelade den danska regeringen att ett trepartsavtal för lantbruket är klart med avgifter per ton utsläppt koldioxid. Bakom “Avtalet om ett grönt Danmark” står den danska regeringen, organisationer inom lantbruk, naturskydd, industrin och myndigheter. Genom avtalet ska Danmark nå sina utsläppsmål till 2030 med bland annat en koldioxidavgift på djurproduktionen och på kalkning. Samtidigt erbjuds stöd till metanreducerande fodertillsatser, till minskad gödsling, skogsplantering, uttag av låglänt mark och tillförsel av biokol till mark. Det bedöms att åtgärderna innebär att målet nås, för jord- och skogsbrukssektorn om 55-65 procent lägre växthusgasutsläpp 2030 jämfört med 1990.

Webbinarium om konkreta åtgärder på gården

SEGES genomförde ett webbinarium riktat till lantbrukare i september för att visa på de mest effektiva åtgärderna som lantbrukare kan göra i sin produktion. SEGES chefskonsulenter gick igenom åtgärderna.

Nöt och mjölkproduktion

Tillsats av medlet Bovaer i fodret, framhölls som effektivt (men dyrt) för att minska metanförlusterna. För att undvika risk för minskad mjölkproduktion, bör samtidigt majsandelen i fodret höjas liksom fodrets fettinnehåll.

Tillsats av fett minskar metanförlusterna, men inte lika mycket som Bovaer. Man kan använda fett från t ex rapskaka och palmitinsyra. Bovaer och fettillsats kan kombineras, men då med maximalt 200 g fett per ko och dag.

Bete för mjölkkor under sommarmånaderna kan enligt danska försök ge viss minskad metanavgång, men siffrorna är osäkra och fler studier behövs.

Grisproduktion

Den största klimatpåverkan från grisgårdar är foder och metanavgång från gödseln.

Klimatanpassat foder utan palmolja och med låg andelen soja bör användas.

Ökat foderutnyttjande med minskade uppfödningstider ger lägre metanavgång.

Minskad råproteinhalt i fodret kan minska lustgasutsläppen i stallet.

Bästa teknik i hanteringen av gödsel i stall och lagring minskar metanförlusterna. Den mikrobiella omsättningen ökar med stigande temperatur och ofta är temperaturen i stallet högre än i lagerbehållaren. Snabb utgödsling, kylning av gödselkulvertar, surgörning med svavelsyra redan i stallet, är därför viktiga åtgärder. Surgörning är dyrt men effektivt och minskar även ammoniakavgången.

Vid lagring av gödsel är biogas, syra i låg dos i behållaren, och kompostbiofilter, åtgärder som minskar växthusgasförlusterna. (Det är dock inte lämpligt att använda surgjord gödsel i en biogasprocess.)

Utnyttja grön energi från sol och vind. Ersätt fossilenergi med biogas, samtidigt minskar metanförlusterna innebär en dubbel klimateffekt.

Kommentar: Att tillsätta syra redan i stallet tillämpas inte under svenska förhållanden, på grund av annorlunda stallösningar i vårt land.

Mark och växtodling

Biokol har i Danmark länge framhållits som viktigt för minskad klimatpåverkan från lantbruket. Det verkar inte vara prioriterat i dagsläget, utom i samband med biogasproduktion. Under webbinariet diskuterades vem som ska betala för biokolframställning och inblandning i marken; lantbrukaren eller staten.

Nitrifikationshämmare som tillsats till flytgödsel är en åtgärd som har viss användning. Coating av medlen runt mineralgödselkorn beskrivs ha potential men verkar inte användas i praktiken än. Lustgasförluster från kväve i ammoniumform beräknas minska betydligt, men metoden är än så länge alltför kostsam.

Precisionsspridning av flytgödsel till delar av fält där det finns behov av gödsel anges också som en effektiv metod för att minska växthusgas- och kväveförluster.

På en fråga om experterna på SEGES anser att reducerad jordbearbetning regenerativt lantbruk ger viktiga klimateffekter, var svaret att man var osäker på storleken på en eventuell positiv effekt.

Programmet ESGreen Tool används i Danmark för att beräkna miljö- och klimatpåverkan på gårdsvivån och se produktavtrycket för grödor, slaktkyckling och grisar. Det ger en snabb överblick över de åtgärder som har störst effekt när det gäller att minska utsläpp av växthusgaser. Det finns en koppling mellan programmet och SEGES tjänst Mark Online. På webbinariet menade experterna att det är mer användbart att göra scenarieberäkningar för vilka åtgärder som ger positiva eller negativa för klimateffekter, än att beräkna absoluta tal för förlusterna.

Text: Stina Olofsson

Läs mer:

A Green Denmark: Danmark inför koldioxidskatt i jordbruket. Länk till annan webbplats.

Virkemidler til reduktion af klimagasser i landbruget – 2024. Länk till annan webbplats.