spridning av gödsel

Det tyska miljömyndigheten Umweltbundesamt har publicerat en rapport där de jämför landets åtgärdsprogram mot kväveläckage från jordbruket med olika klimatåtgärder för att se om och hur åtgärderna förstärker varandra. Foto: Pixabay

Klimatmål för tyska lantbrukare

Förbättrad kvävehushållning i växtodling och djurhållning samt återvätning av torvåkermark är de två jordbruksåtgärder som pekas ut som de med störst klimatpotential för tyska lantbrukare i en ny rapport.

Det tyska miljömyndigheten Umweltbundesamt har publicerat en rapport där de jämför landets åtgärdsprogram mot kväveläckage från jordbruket med olika klimatåtgärder för att se om och hur åtgärderna förstärker varandra. I Tyskland finns en klimathandlingsplan som för första gången tilldelar sektorsspecifika årliga utsläppsbudgetar för perioden 2020–2030. Utsläpp från jordbrukssektorn fram till 2030 ska inte överskrida 56 miljoner ton CO2e per år vilket innebär en minskning med 17 procent från 2020.

Åtgärder för minskat kväveläckage till luft och vatten

Det finns en stark koppling mellan kvävehushållning och läckage av klimatgaser, inte minst lustgas som består av kväve och syre (dikväveoxid). De åtgärder som redan gjorts i Tyskland kommer leda till fortsatt minskat kväveöverskott per hektar. Samtidigt föreslås mer forskning om åtgärder som nitrifikationshämmare för att minska lustgasavgång från marken. Potentialen bedöms till 1,9 till 7,5 miljoner ton CO2e.

Biogas

I Tyskland finns redan många gårdsanläggningar för biogas jämfört med andra länder, som exempelvis Sverige. Men det går att använda gödsel i högre utsträckning som ingrediens och potentialen anges i rapporten till 2 till 2,4 miljoner ton CO2e.

Öka andelen ekologisk odling

Om andelen ekologisk odling ökar minskar klimatgasutsläppet med 0,4 till 1,2 miljoner ton CO2e. Det beror mest på utebliven användning av mineralgödsel.

Friskare djur, avel och bättre stallar

Djur som växer bra och avelsarbete som på sikt ger resultat minskar klimatavtrycket. Det bedöms ger 0,3 till 1,0 miljoner ton CO2e.

Energieffektivisering

Att spara energi i lantbrukets maskiner och byggnader bedöms ge 0,9 till 1,5 miljoner ton CO2e.

Kolinlagring

Att öka kolinlagringen i den tyska åkermarken med fånggrödor och vall med mera beräknas kunna lagra in kol motsvarande 1 till 3 miljoner ton CO2e.

Återvätning

Att återväta torvåkermark kan ge 3 till 8,5 miljoner ton CO2e.

Utöver de renodlade jordbruksåtgärderna ovan beskrivs även klimatpotentialer i form av skärpta hållbarhetskriterier för måltider i offentliga kök, minskat matsvinn och inte minst möjligheten med ökad kolinlagring i den tyska skogen.

Forskarstudie

I rapporten från tyska Umweltbundesamt återges en vetenskaplig studie som även den bedömt klimatpotentialer i det tyska jordbruket. I den studien pekas följande tre åtgärder ut med sina respektive potentialer.

  1. Bättre kvävehushållning (6 miljoner ton CO2e)
  2. 30 procent mindre kött och mejeriprodukter i kosten (14 miljoner ton CO2e)
  3. Återvät torvåkermark (30 miljoner ton CO2e)

 

Text: Markus Hoffmann

Källa: Fostering win-win farming practices to reduce nitrogen pollution and mitigate greenhouse gas emissions (umweltbundesamt.de) Länk till annan webbplats.