Ett långtidsförsök vid Århus universitet med olika metoder för jordbearbetning i kombination med oljerättika som mellangröda visade på förbättrad markstruktur men markens innehåll av organiskt kol påverkades inte på djupet. Foto: Janne Andersson
Effekter av direktsådd och mellangröda kräver långsiktighet
Markens innehåll av organiskt kol påverkades inte på djupet av plöjning respektive direktsådd samt odling av mellangröda. Den slutsatsen drog forskare vid Århus universitet efter att ha studerat ett långtidsförsök med olika metoder för jordbearbetning i kombination med oljerättika som mellangröda. Däremot förbättrades markstrukturen efter 20 år med direktsådd.
Efter att ha studerat långliggande odlingsförsök med så kallad Conservation Agriculture i Viborg i Danmark kunde forskarna efter 20 år dra slutsatserna att vare sig metoden för jordbearbetning, i det här fallet plöjning och direktsådd, eller odling av mellangröda, påverkade markens innehåll av organiskt material när de undersökte jordprover på markdjup mellan 0-20 centimeter.
Reducerad jordbearbetning, eller direktsådd och mellangrödor är viktiga delar av odlingssystemet Conservation Agriculture, men kunskaperna är begränsade om vilka de långsiktiga effekterna är av den här typen av system. Forskare vid Århus universitet i Danmark undersökte därför effekten av direktsådd respektive plöjning ned till 20 cm djup kombinerat med en oljerättika som mellangröda i kontinuerlig spannmålsodling. Vårkorn utgjorde huvudgröda de flesta av åren, men havre och höstvete odlades några av åren. I plöjt led användes en traditionell såmaskin med rak såbill och i direktsådda led en skivbill. Mellangrödan bredspriddes i allmänhet två veckor före skörd av huvudgrödan.
Jordprover togs på 0-10 centimeters djup och 10-20 centimeters djup efter två decenniers behandling i det unika CENTS-experimentet i Viborg knuten till Århus universitet i Danmark. Marken bestod av en lerig sand med 9 procent ler som odlats kontinuerligt med spannmål. De analyser som gjordes av markstrukturen var innehåll av organiskt kol, andel dispergerade lerpatriklar, aggregatstabilitet och porstruktur.
Direktsådd var positivt för mängden växttillgängligt vatten i nivån 0-10 cm djup. Det gick dock inte att koppla de positiva effekterna till innehållet av organiskt kol, utan mer till frånvaron av markstörning. Däremot gav direktsådden, speciellt i djupare lager, nivån 10-20 cm, en mindre fördelaktig porstorleksfördelning med tanke på markstrukturen.
Trots att forskarna inte kunde se någon statistiskt säkerställd skillnad i markens kolinnehåll mellan de olika behandlingarna när det gällde hela det undersökta markdjupet kunde de, som väntat, se att direktsådd bidrog till en skiktning av kolet i jorden med mer kol i det översta jordlagret ned till 10 centimeters djup och mindre kol på jorddjupet 10-20 centimeters djup. Den här skiktningen kunde ses redan efter 10 års behandling och överensstämmer med andra studier, skriver forskarna.
Forskarna trodde att de skulle se en positiv effekt av att kombinera mellangrödor med plöjningsfritt, men överraskades av att förändringen av organiskt kol i marken inte påverkades av att inkludera oljerättika som mellangröda. En sådan ökning av markens kolinnehåll med 7-9 procent till följd av mellangrödor har dock kunnat ses i andra studier. Studien visade ändå att mellangrödorna har potential att motverkade den negativa effekten på markstrukturen och jordens makroporer som uppstår till följd av att jorden inte bearbetas.
På längre sikt kunde forskarna se en förbättring när det gällde markstrukturen för direktsådd jämfört med den plöjda jorden. Så lång tid som 20 års behandling gav betydligt mer uttalade effekter än 10 års behandling, vilket visar på vikten av långsiktighet när det gäller att utvärdera effekten av plöjningsfri odling.
Text: Teresia Borgman
