.jpg)
I Danmark är miljöarbetet organiserat annorlunda än i Sverige och kommunerna har en aktiv roll i att samarbeta med lantbruket. I den senaste ansökningsomgången har lantbrukare i samarbete med kommuner ansökt om att få återväta cirka 11 000 hektar jordbruksmark. Foto: Greppa Näringen
Ökat intresse för återvätning av jordbruksmark i Danmark
I Danmark betalas motsvarande 50 000 eller 120 000 svenska kronor som engångsbelopp per hektar för att återväta jordbruksmark. En ny utbetalningsmodell och en påbörjad satsning av konsulthjälp till markägarna har lett till att intresset ökat betydligt det senaste året.
Som i många andra länder konstateras i Danmark att mulljordarna läcker mycket koldioxid. Som en del i det danska lantbrukets klimathandlingsplan finns därför ett mål om att återväta, alltså höja grundvattenytan, eller extensifiera 100 000 hektar jordbruksmark. Det ska på sikt ge ett minskat klimatavtryck motsvarande närmare 1 miljon ton koldioxidekvivalenter.
I Danmark är miljöarbetet organiserat annorlunda än i Sverige och kommunerna har en aktiv roll i att samarbeta med lantbruket. I den senaste ansökningsomgången har lantbrukare i samarbete med kommuner ansökt om att få återväta cirka 11 000 hektar jordbruksmark. Den stora arealen beskrivs av det danska Landsbygdsdepartementet som ett genombrott. Summerat för de senaste åren är de nu uppe i cirka 50 000 hektar som alltså är hälften av målet på 100 000 hektar. Allt är inte färdigt och genomfört utan en del är i ansöknings- och projekteringsfas. Utöver det har det ansökts om att få anlägga cirka 4 000 hektar våtmarker med kväverening av vatten som huvudsyfte. I Danmark har de samordnat sin klimathandlingsplan för lantbruket med en plan för att minska kväveutlakningen för att uppfylla målen i vattendirektivet. En del åtgärder ger både klimatnytta och renare vatten.
Ny betalningsmodell
I Danmark påbörjades arbete med att ta torvmark ur produktion och därefter våtlägga delar av marken för cirka 10 år sedan. Det gör att de nu har erfarenhet av hur arbetet genomförs effektivt. Från början hade de en ersättningsmodell med en årlig utbetalning på motsvarande 3 500 kronor per hektar under 20 år. Den ledde inte till en hög takt på återvätningen och istället infördes ett engångsbelopp. Nu betalas motsvarande cirka 50 000 svenska kronor för att återväta permanenta vallar och 120 000 kronor för att återväta mark i växtföljd. Det har lett till att intresset ökat. Men det tar ofta mellan 4 och 7 år att färdigställa ett projekt. För att öka takten i genomförandet har myndigheterna tillsatt en expertgrupp. Gruppen har kommit med en första delrapport och samtidigt har alltså ansökningarna om projekt på torvmarksjord ökat.
Uttagskonsulenter
Det räcker inte med pengar utan det behövs kunnigt folk som förstår vad återvätning innebär. För det ändamålet finns cirka 25 konsulter, så kallade udtagskonsulenter, anställda fördelade på cirka 20 platser i landet. De kommer att hjälpa lantbrukarna att bedöma om en plats är lämplig att tas ur produktion och sedan att söka någon av de fyra stödformerna: återvätning, anläggning av våtmark, anläggning av minivåtmark eller skogsplantering på jordbruksmark.
Källor:
Text: Markus Hoffmann
Fakta:
Förhållandena i Sverige och Danmark skiljer sig åt en del. Sverige har ännu inget politiskt mål för återvätning av jordbruksmark. De stöd som finns fokuserar på skogsmark.
I beräkningen av det som är organogen eller torvmark i Danmark räknas mark över 6 procent in, vilket är lägre än den definition som tillämpas i Sverige. Dessutom tas även omkringliggande mineraljord med i arealberäkningarna.
