Lantbrukares synpunkter på skötselreglerna för naturbetesmarker

I en ny rapport konstaterar forskare att skötsel av Sveriges naturbetesmarker är beroende av två saker; pengar och lantbrukarnas kärlek till sina marker och djur. I intervjuer kommer det fram exempel på hur reglerna kan behöva förändras för mer biologisk mångfald och bättre relationer.

Agrifood som utgörs av forskare och analytiker i ett samarbete mellan SLU och Lunds universitet har gjort en rapport om hur lantbrukare upplever de skötselregler som finns för att få ekonomiska ersättningar för betesmarker i CAP. I studien gjordes både en litteraturstudie och intervjuer. Intervjuer med lantbrukarna och rådgivarna gjordes under hösten 2022, alltså med de skötselregler som gällde under den förra programperioden med CAP. Sedan dess har reglerna ändrats, på flera sätt, bland annat genom att de så kallade åtagandeplanerna tagits bort.

Ganska nöjda

Forskarna konstaterar inte helt oväntat att pengarna är helt nödvändiga för att skötseln av naturbetesmarkerna ska ske. De skriver också att lantbrukarnas inställning till skötselreglerna är viktiga eftersom inställningen avgör om de söker ersättningar eller inte. Och den generella bilden är att lantbrukarna tycker att systemet fungerar i stora drag bra men att det finns saker som behöver förbättras.

• ”vi har ju fått en ersättning för det där [skötseln av naturbetesmarker], hade vi inte fått en ersättning hade det aldrig hänt och skett, det hade det int
• ”Varje år som går, så blir vi lite grann mer beroende av stöden, för lönsamheten i lantbruket sjunker”

Tillskottsutfodring

Bland de intervjuade lantbrukarna fanns en hel del synpunkter på reglerna kring tillskottsutfodring. Att det finns sådana regler beror på att djurens gödsel blir mer näringsrik om de utfodras och djuren fördelar sedan gödseln över en naturligt mager betesmark som då kan få förändrad artsammansättning. För lantbrukarna kan problem uppstå främst i början och slutet av säsongen när djuren kan bli för magra av att bara ha tillgång till betet.

• ”Djuren behöver beta ner fastän betet inte ger så mycket som djuren behöver, att de tappar i tillväxt”
• ”Och då blir det ju då en kontroll som säger: Ja, du har för magra djur, … Ja, men jag har tagit ut djuren som länsstyrelsen eller Jordbruksverket … ja, det är väl länsstyrelsen som har de där reglerna, vill att jag ska ta de hit…”

Ibland missförstånd

Ytterligare en sak som framkommit i intervjuerna är att det ibland råder missförstånd bland lantbrukarna om hur skötselreglerna ska tolkas. Kravet på betestryck innebär att naturbetesmarker ska betas intensivt under vegetationens tillväxtsäsong. Lantbrukarna tolkar kravet på betestryck att naturbetesmarker ska betas intensivt under vegetationens tillväxtsäsong och att det ska vara extremt välbetat, men regelverket kräver inte att djuren behöver vara ute på bete i den aktuella marken under hela betessäsongen och inte heller att det ska vara golfgreen välavbetat.

Kontroller pirriga

Både lantbrukare och rådgivare upplever att det saknas kompetens och utbildning hos kontrollanterna och att de saknar erfarenhet av jordbruk. Det noteras även en skillnad i nöjdhet över landet där lantbrukare i söder generellt är mer nöjda med hur länsstyrelsen utför kontrollerna medan det i norr finns en mer negativ bild av myndighetsutövning.

• “Och de är ganska trevliga, det är inga liksom pekpinnar så, så att säga.”
• "varje gång så har du hjärtat i halsgropen… ”
• "Jag har bara positivt att säga om mina kontroller hitintills, men man är ju livrädd att man ska råka ut för en som inte förstår vad vi håller på med…”

Källa: Agrifood, Rapport20234 Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann