Matens verkliga kostnad

12,7 biljoner dollar eller 127 000 miljarder kronor är de globala dolda hälso-, sociala- och miljökostnaderna för dagens diet och odling, enligt en ny rapport av FN. För odlingens miljöpåverkan är kostnaden för kväveförlusterna till luft och vatten cirka 1,5 biljon dollar och utgör den största miljökostnaden som även bedöms kosta mer än klimatpåverkan.

FN:s livsmedelsorgan FAO har publicerat en global rapport där de med metoden true costs accounting (verklig kostnadsberäkning) försöker bedöma dolda kostnader av livsmedelssystem. De dolda kostnaderna delas in i hälsokostnader, miljö- och klimatkostnader samt sociala kostnader. Med hälsokostnader menas förenklat kostnader för mat och matvanor som skadar hälsan. Med miljö- och klimatkostnader avses värdet av utsläpp och föroreningar. Med sociala kostnader menas fattigdom bland odlare men även kostnader för undernäring.

Ohälsa kostar mest

Av de 12,7 biljonerna dollar kostar ohälsa cirka 9 biljoner på grund av livsmedel och kostvanor som orsakar välfärdssjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Miljö- och klimatkostnader kommer på andra plats och består av kostnader för kväveföroreningar på cirka 1,5 biljoner dollar, och klimatkostnader om knappt 1 biljon dollar. FN menar alltså att globalt är kväveföroreningar är en större kostnad orsakad av livsmedelsystemet än klimatpåverkan. Till sist finns en kostnad på cirka 0,5 biljoner dollar för sociala kostnader som till största delen utgörs av fattigdom knuten till odlare.

Dolda kostnader i Sverige

För Sverige landar beräkningarna omräknat till kronor, på sammanlagt cirka 317 miljarder kronor i dolda kostnader för hälsa, miljö och sociala faktorer. För Sveriges del är klimat och kväveeffekternas andel av de dolda kostnaderna lägre än i många andra länder. För klimat och kväveeffekter beräknas kostnaderna till cirka 25 miljarder vardera, medan den stora andelen för Sveriges del är hälsokostnader.

Det finns tidigare studier av kväverelaterade skador på miljön där de har bedömt att kostnaderna uppgår till 1-4 procent av BNP eller inkomst i EU och är i linje med resultaten i denna FAO-rapport.

Även nyttor bör beräknas

FN uppmanar regeringar och livsmedelsföretag att göra en beräkning av både de dolda nyttorna och de dolda kostnaderna för livsmedel och odling. I Sverige har ingen sådan beräkning som FN förespråkar utförts men det finns svenska beräkningar för delar av nyttor och kostnader. Exempelvis finns nyttor i form av värdet av ekosystemtjänster uppskattade för mjölk- och nötköttsproduktion. I en masteruppsats från Chalmers år 2017 beräknades dessa ekosystemtjänster vara värda 27 till 37 miljarder kronor varav värdet av livsmedelsprodukterna kött och mejeriprodukter utgjorde 14 miljarder kronor. FN:s kostnadsmetod och nyttometoden i mastersuppsatsen är olika och därför är resultaten inte enkelt jämförbara men ger en antydan om storleksordningar.

Källa: Hidden costs of agrifood systems at the global level (fao.org) Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann