traktor med mineralgödselsäckar på åker

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt ser inga hinder för byggnation av en fosforgödselfabrik i Helsingborg. Foto: Mårten Svensson

Viktigt domstolsavgörande om tillverkning av mineral-gödselfosfor

En viss ökning av utsläpp av zink, koppar, arsenik och kvicksilver utlöser inte en stoppregel i EU:s vattendirektiv. Därför ser Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt inga hinder för byggnation av en fosforgödselfabrik i Helsingborg.

Företaget Ragn-Sells ansökte om miljötillstånd för att bygga en fabrik för att tillverka mineralgödselfosfor i Helsingborg. Råvaran skulle vara slamaska, som är aska från förbränt avloppsslam och som skulle importeras från Danmark. Mineralgödselfosforn skulle alltså närmast komma från livsmedelskretsloppet och inte vara nybruten i gruvor. Den årliga fosformängden skulle kunna uppgå till i storleksordningen 3 000 ton. Det är en stor andel av den svenska växtodlingens behov där försäljningen av fosfor de senaste åren varierat mellan 13 och 18 000 ton.

Först avslag

Ansökan om miljötillstånd provades av Mark- och miljödomstolen i Växjö som nekade miljötillstånd. Orsaken var att fabriken skulle öka utsläppen av de fyra ämnena kvicksilver, koppar, arsenik och zink. När EU:s vattendirektiv beslutades infördes också så kallade miljökvalitetsnormer. De är inte bara mål för renare vatten utan har en juridisk betydelse. Miljökvalitetsnormer och hur de ska tolkas reglerar i en förordning från regeringen och föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten. Utan att gå in på detaljerna finns i vattendirektivet ett så kallat icke-försämringskrav som förenklat beskrivet inte medger att en verksamhet får miljötillstånd om verksamheten medför ökade utsläpp av ämnen för vilka en norm redan är överskriden.

Domen ändrad

Ragnsells överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen som just kommit med sitt avgörande. Domstolen ändrar domen från första instans. I ett flera sidor långt domskäl tolkar domstolen hur icke försämringskravet ska tolkas och domstolen jämför med domar från EG- domstolen. Till slut förklarar domstolen att visserligen ökar utsläppen av de fyra ämnena men ökningen är så begränsad att det inte sker någon förutsägbar höjning av koncentrationen vid någon av de aktuella vattenprovtagningsstationerna. Och därmed utlöses inte icke försämringskravet i EU:s vattendirektiv. När det gäller kvicksilver är förhållandet lite speciellt eftersom kvicksilver i fisk överskrider gränsvärdet i alla provtagna vatten i landet på grund av långväga luftburen tillförsel och nedfall. Därför har ett nationellt undantag om så kallat mindre strängt krav beslutats. Domstolen sänder tillbaka ärende till Mark- och miljödomstolen i Växjö som har att besluta om villkor för verksamheten. Det finns många andra aspekter av fabriken än påverkan på vattenmiljön.

I korta drag har målet innehållit en konflikt mellan att å ena sidan skapa ett mer cirkulärt samhälle och å andra sidan inte öka belastningen på miljön. Avgöranden från Mark och miljööverdomstolen brukar anses som prejudicerande och domen är inte bara viktig för lantbruket. Domen är betydelsefull även för annat näringsliv eftersom även andra slags fabriker kan öka utsläppen till vattenmiljön och det finns många platser där miljökvalitetsnormer för vatten inte är uppfyllda.

Domen kan överklagas fram till 21 november till Högsta domstolen men det kan vara svårt att beviljas prövningstillstånd.

Källa: Klicka på länken för att komma till domen: https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/markochmiljooverdomstolen/avgoranden/2023/m-692-22-dom-2023-10-25.pdf Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann