I år, 2023, är det 50 år sedan det startades systematiska mätningar av kväve- och fosforläckage från åkermark. Mätningarna startade 1973 och dessförinnan var kunskapen begränsad om hur mycket och på vilket sätt det läckte kväve och fosfor från odling i Sverige. Foto: Pernilla Kvarmo
50 års kväveutlakning från ett skånskt fält
Under 50 år har SLU tagit vattenprover på dräneringsvattnet på ett antal så kallade observationsfält i landet. Det har gett mycket kunskap om hur både odling och väder påverkar det faktiska läckaget av kväve och fosfor.
I år, 2023, är det 50 år sedan det startades systematiska mätningar av kväve- och fosforläckage från åkermark. Mätningarna startade 1973 och dessförinnan var kunskapen begränsad om hur mycket och på vilket sätt det läckte kväve och fosfor från odling i Sverige. Under hösten 2023 uppmärksammar SLU den unika femtioåriga mätserien.
Observationsfält
De aktuella 13 fälten kallas observationsfält, och inte experimentfält, för att forskarna inte påverkar odlingen utan mäter effekten på vattenkvaliteten av den normala odlingen på gården. Fälten finns på olika platser i landet och består av olika jordarter och på gårdar med och utan djur och följaktligen odlas med och utan stallgödsel. Det gör att många odlingssituationer kunnat följas genom åren och likaså många tänkbara väder med torra och blöta år. Vattenprover tas regelbundet och avrinningen av vatten ut genom stamledningen mäts kontinuerligt. Mätningarna startade före de egentliga experimentfälten på Mellby i Halland och Lanna i Skaraborg. På dessa gårdar började försök utföras med åtgärder som ändrad gödsling och odling av fånggrödor. Kunskapen från observationsfälten utgör en del av det svenska kunskapsunderlaget som omsatts både i rådgivningen i Greppa Näringen, utformningen av miljöersättningarna i CAP men också lagstiftning.
Exempel från ett fält i Skåne
I diagrammet nedan visas hur många kilogram kväve per hektar som runnit ut ur stamledningen på ett 34 hektar stort fält i Skåne. Normalnederbörden är 698 mm och den genomsnittliga avrinningen enligt SLUs mätningar 228 mm. Kväveutlakningen har varit i medeltal 25 kg per hektar. Jordarten är lättlera och grödorna är vanligt förekommande för området med höstvete, vårkorn, sockerbetor och höstraps. Kväveutlakningen är starkt påverkad av hur mycket vatten som tvättar ur markprofilen, alltså hur mycket det regnar. Som lägst har kväveutlakningen varit under torra år och som högst under blöta år. Andra saker att uppmärksamma är att år med sockerbetor har inneburit lägre kväveutlakning eftersom betorna tar upp kväve sent in på hösten. Fält med höstvete efter höstraps har däremot visat på högre utlakning eftersom höstvetet ofta inte kan tillgodogöra sig allt kväve i de nedbrukade skörderesterna från raps. Torra år påverkar också kväveutlakningen vilket framgår av den höga utlakningen efter sommaren 2018 då outnyttjat gödselkväve läckte.
På samma fält mäts också fosforläckaget genom dräneringsvattnet och nitratkvävehalten i grundvattnet provtas också på olika djup genom så kallade grundvattenrör.
Figur 1. Utlakning av kväve från ett skånskt fält under 50 år
