Död ved i vatten

Död ved ökar biologiska mångfalden både på land och i vatten. Försök i Schleswig-Holstein visar att om träbitar och stockar placeras i vattnet, men inte för tätt och med minst 30 graders vinkel mot strömriktningen, minskar risken att det uppstår en för stor dämning.

Under många år har det varit stort och nödvändigt fokus på kväve- och fosforläckage från åkermark. Det arbetet behöver fortsätta men för den biologiska mångfalden i rinnande vatten i odlingslandskapet är annat ofta viktigare. Som exempelvis om det finns död ved i vattnet. I delstaten Schleswig-Holstein i norra Tyskland utgörs en stor andel av landskapet av låglänt åkermark med lugnflytande vattendrag. Där pågår sedan många år ett samarbete mellan myndigheter och lantbrukare för att göra olika åtgärder som ökar den biologiska mångfalden i och invid vattnet men som samtidigt inte försämrar dräneringen och påverkar odlingen.

Gemensamma bedömningar på plats

I delstaten menar myndigheterna att för den naturliga utvecklingen av ett låglandsvattendrag behövs trä som metod för att skapa en variation i vattnet. Om det inte finns träd längs vattendraget som ibland faller ned i vattnet fraktas stockar dit och placeras ut. På en regional myndighet som ungefär motsvarar en länsstyrelse arbetar Michael Seidel på en enhet för vattendrag. Här är fyra frågor till honom.

Hur har det gått med att placera ut död ved?

Det har fungerat mycket bra. Men man måste göra det rätt och installera träet på ett naturligt sätt så att flödet riktas och önskade livsmiljöer bildas. Och självklart är det alltid bättre att ha naturliga träd i vattendragsmiljön.

Hur långa är stockarna som ni tillför vattendraget?

Stockarna har olika längd beroende på vattendragets storlek. De har vanligtvis en diameter på 20 till 40 cm och är 2 till 5 m långa. Längre stockar är svåra att hantera under installationen och kortare stockar blir instabila.

Ser ni några mätbara ekologiska effekter?

De ekologiska effekterna är mycket goda. I en egen studie jämförde jag liknande vattendrag med och utan trä. Det visade sig att bara genom att lämna naturligt trä kan vattendragets tillstånd, utvärderat som djurlivet på botten, förbättras med en till två statusklasser enligt EU:s vattendirektiv. Metoden är också känd för att ha mycket goda effekter på fisk, speciellt öringarter.

Vad tycker lantbrukarna?

Tyvärr reagerar lantbrukare oftast negativt på ved i strömmande vatten. Argumenten är främst dämning med högre vattenstånd, ansamling av ved på broar, erosion av åbanken och svårare underhåll. Detta är delvis förståeligt och vi måste alltid tillsammans bedöma på plats vad som är möjligt att genomföra.

Michael Seidel berättar också att de i vissa fall placerat ut så kallade peglar. Det är en måttstock med skala som fästs i botten på vattendraget där både lantbrukaren och myndigheten kan läsa av vattenståndet och om lantbrukaren bedömer att dämningen blivit för stor tas träbitarna bort.

Tänk på att detta inte direkt kan appliceras på svenska förhållanden då vi har annan lagstiftning och andra ägoförhållanden. Att lägga ut stockar i ett dike är en vattenversamhet som kan kräva tillstånd.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Intervju med Michael Seidel