vall som vattnas med spridare

Redan under 1950-1970-talet gjordes det ganska ingående undersökningar av avdunstningen vilka lade grunden till de moderna bevattningssystemen vi har idag. Foto: Mårten Svensson

Bevattning och avdunstning - så funkar det

Är det inte slöseri med vatten att bevattna en torr, blåsig och solig dag? Nej, mer än 90 procent av vattnet når grödan. Det visades i försök redan på 1950-70-talet.

Den som färdas med bil genom jordbrukslandskapet under sommaren kan ibland se bevattningsmaskiner som vattnar en gröda. Den vanligaste modellen kallas storspridare. Om bevattningen pågår under en solig, varm och blåsig dag undrar en del om det verkligen är lönt att vattna eller om det mesta avdunstar och det istället är ett slöseri med vatten? Abraham Joel är forskare på SLU i Uppsala och har arbetat länge med bevattningsfrågor. Han berättar att det redan under 1950-1970-talet gjordes ganska ingående undersökningar av avdunstningen och de lade grunden till de moderna bevattningssystemen.

Så avdunstar det

I samband med bevattning kan vatten förloras genom direkt evaporation från dropparna när de färdas i luften, avdunsta från det våta beståndet eller avdunsta från markyta. Hur mycket som avdunstar beror på atmosfärens förmåga att ta upp och transportera, tiden som dropparna exponeras, samt droppens yta. Generell är avdunstningen stor vid höga temperaturer, vid låg relativ fuktighet och vid hög vindhastighet. Den tiden som dropparna finns i luften är relativt kort. Om spridaren genererar små droppar finns större yta som exponeras och därmed kan den sammanlagda avdunstningen bli högre jämfört med större droppar. Dagens storspridare genererar större droppar i jämförelsen med ramp.

Stilla natt ger jämnare giva

Generellt är förlusterna från bevattning med storspridare mellan 2 och till 10 procent av en bevattningsgiva som brukar vara 25 till 30 mm. 25 till 30 mm motsvarar 250 till 300 m3 per hektar. Vid mindre givor blir den procentuella andel större. Så här ser avdunstningen ut vid olika bevattningstillfällen.

  • Natt, svag vind < 2 %
  • Normal sommardag < 5 %
  • Varm, torr, blåsig dag 5-10 %

- Om det blåser mycket kommer det att bli ojämn bevattning där en del av fältet får för mycket och en del för lite vatten. Det största motivet för bevattning nattetid är därför att det kan blåsa mindre och därmed kan vindpåverkan, som ger en ojämn bevattning, bli något lägre, förklarar Abraham Joel.

Bevattningssystem är oftast underdimensionerade. Oftast räknar man med en bevattningstid som ligger i närhet eller över 20 timmar per dygn, men på grund av att det blåser för mycket eller att driftstopp inträffar, är den verkliga tid som det går att genomföra bevattning mellan 10 och 12 timmar.

Det kan vara så att torka blir återkommande framöver. Vad är viktigt att tänka på för att hushålla med vatten vid bevattning?

- Först att vattna vid rätt tidpunkt, alltså innan växten har påverkats av vattenstress och när det inte blåser för mycket. Den andra är att bevattna med rätt giva, lätta jordar bör tillföras 15-20 mm och mer vattenhållande jordar 25-30 mm, avslutar Abraham Joel.

Källa: Intervju med Abraham Joel, forskare SLU

Text: Markus Hoffmann

En behovsanpassad bevattning hjälper grödan att plocka upp näringsämnen i jorden och minskar utlakning. Undersökningar har visat att kväveupptagningen i bevattnade grödor ökat med i genomsnitt 15–20 procent vid oförändrad gödsling. Rätt utförd bevattning innebär ett effektivare växtnäringsutnyttjande och bättre skördar med avseende på såväl kvalitet som kvantitet. Odling av bevattnade grödor sker ofta på lätta jordar nära vatten som är känsliga för övergödning.

Läs mer om bevattning i Greppa Näringens faktaserie ”Praktiska råd Länk till annan webbplats.