Renkavle – ett svårbekämpat ogräs som behöver bromsas

Det ettåriga ogräset renkavle utvecklar lätt resistens mot ogräsmedel och har ökat kraftigt sedan några år tillbaka. Det är redan ett problem i Skåne och på Gotland men finns även lokalt upp till Östergötland och Västergötland samt i Mälardalen. Resultatet från en nyligen publicerad forskningsstudie från SLU tyder på att direktsådd efter vårgrödan i kombination med ytlig jordbearbetning kan minska utbredningen av renkavle.

I ett fältförsök i Skåne mellan 2012 och 2018 har forskare vid SLU studerat hur tre olika jordbearbetningssystem påverkar förekomsten av frön från ogräset renkavle i jorden. Renkavle är ett höstgroende ogräs som kan bli ett stort bekymmer där det får fäste. Det är framför allt ett problem i växtföljder som domineras av höstsäd och kan upp till halvera skördarna av höstvete.

I och med att renkavle lätt blir resistent mot ogräsmedel, och också har en livscykel som stämmer väl med framför allt höstsådda grödor, är den svår att bli av med. För att minska renkavlemängden behövs därför en växtföljd med flera vårgrödor, senare sådd av höstsådda grödor och strategisk jordbearbetning. Av SLU-studien framgår det att mängden renkavlefrön i jordens översta lager minskar vid direktsådd efter vårgrödan i kombination med en plöjning inför vårsådd var tredje år. Renkavle är ljusgroende och om fröna inte kommer upp till jordytan i samband med jordbearbetning överlever de sällan längre än fem år.

I studien användes en treårig växtföljd med två år av höstvete följt av vårkorn. Det som varierades i försöken var jordbearbetningen. Mängden renkalvefrön minskade tydligt efter vårgrödan, särskilt vid direktsådd av efterföljande höstgröda utan plöjning. I studien framhålls dock att fortsatta studier behövs för att validera resultatet i olika miljöer och att öka kunskapen om hur växtföljder utformas i förhållande till olika jordbearbetningssystem. Tidigare studier från forskargruppen vid SLU visar också på nyttan av fröätare som smågnagare och skalbaggefamiljen jordlöpare som äter frön av bland annat renkavle. Dessa fröätare gynnas av en större variation i odlingslandskapet, att fler sorters grödor ingår i växtföljden och att man minskar störningar som jordbearbetning.

Iris Feuerhahn arbetar som rådgivare vid Jordbruksverkets växtskyddscentral och ger lantbrukare råd om ogräsbekämpning berättar att det just nu pågår arbete med att anpassa en dansk beslutstödsmodell för italienskt rajgräs till renkavle utifrån svenska förhållanden. Förberedelser pågår också för att rådgivningsbesök med den nya beslutstödsmodellen ska kunna lanseras inom Greppa Näringen hösten 2023.

Referenser:

Minimal soil disturbance combined with spring cropping can halt soil seedbank accumulation of Alopecurus myosuroides, av Alexander Menegat, Institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU Länk till annan webbplats.

Att förebygga växtskyddsproblem – en viktig del i integrerat växtskydd (IPM) Länk till annan webbplats.

Fröätare hjälper oss att bekämpa ogräs på åkern (nyhet från SLU, 2021) Länk till annan webbplats.

Text: Nina Nordh