Skördetröska på vetefält

Livsmedelshandlare i Sverige är inte negativa till livsmedel gödslade med näring ur avloppsvatten. Men de kommer heller inte arbeta för ökat näringskretslopp, om det inte blir en större fråga bland konsumenterna. Foto: Janne Andersson

Livsmedelshandlare om mat gödslad med näringsämnen från folkgödsel

Livsmedelshandlare i Sverige är inte negativa till livsmedel gödslade med näring ur avloppsvatten. Men de kommer heller inte arbeta för ökat näringskretslopp, om det inte blir en större fråga bland konsumenterna.

Människors inställning till att äta mat gödslad med näringsämnen från folkgödsel kan begränsa ett förbättrat kretslopp mellan stad och land. Tidigare undersökningar visar att en del känner oro för smittor och hormoner och rester av läkemedel, däribland antibiotika. En del upplever också äckelkänslor. En grupp forskare på SLU, Linköpings och Uppsala universitet har undersökt inställningen hos livsmedelshandlare till mat gödslad med tre olika produkter med ursprung i avlopp. Produkterna var struvit som bildas när fosfor fälls ur avloppsvattnet med hjälp av magnesiumklorid, kalciumfosfat som utvinns ur aska från avloppsslam och avvattnat urin.

Flest svar från ICA

I en enkät besvarade 127 livsmedelshandlare frågor. Av de 127 var de flesta (80 procent) ICA-handlare och 17 procent Axfood-affärer. Förutom frågor om ålder, kön och utbildning formulerades sju påståenden att ta ställning till i en sjugradig skala. Exempel på frågor var: Användning av dessa gödselprodukter skadar miljön, användning av dessa gödselprodukter skadar min hälsa och Jag kan tänka mig att äta mat gödslad med dessa produkter.

Det går an

De flesta svarande höll inte med om påståendet att de tre produkterna skulle vara skadliga för miljön eller för dem själva. I detalj framkom att struvit ansågs mindre skadligt för miljön än urin. Struvit och aska ansågs också mindre skadligt för deras hälsa än urin. Den mest positiva inställningen var för gödselprodukter som var mer förädlade. Acceptansen för de tre gödselprodukterna ökade också ju längre bort från livsmedelsgrödor det användes. De svarande var mindre positiva till att tillföra struvit och avvattnad urin till fodergrödor, än till grödor avsedda för andra ändamål än som mat och foder. Samtidigt var de mer positiva till att alla tre gödselmedlen användes till fodergrödor än till livsmedelsgrödor.

Svaren på andra frågor i undersökningen belyste vad som styr köpbeslut. Den viktigaste faktorn är livsmedelssäkerhet där 63 procent svarade att det är viktigast. Därefter kom miljöhänsyn, varans ursprung och pris/lönsamhet. De som framhöll miljöhänsyn vid köpbeslut svarade i högre grad att de såg fördelar med användning av struvit och fosfor från aska. De svarandes utbildning hade inte stor påverkan på acceptansen för de tre gödselprodukterna men de som hade högre utbildning såg lägre risk med struvit och aska för den egna hälsan, än övriga grupper.

Källa: Acceptance of human excreta derived fertilizers in Swedish grocery stores. City and Environment Interactions. Jennifer R. McConville, Geneviève S. Metson, Hugo Persson. Volume 17, 2023, 100096, ISSN 2590-2520. Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann