Det behövs rejält ökad koltillförsel till åkermarken för att klara det globala målet om att öka markens kolhalt med fyra promille per år. Foto: Mårten Svensson
Svårt att nå fyra promille-målet
Det behövs rejält ökad koltillförsel till åkermarken för att klara det globala målet om att öka markens kolhalt med fyra promille per år.
Kolförråden i de europeiska ländernas åkermark förändras åt olika håll. Det ökar i Nederländerna och Sverige och är oförändrat i Tyskland medan det minskar i Finland. Orsaken i Finland anses vara ökad odling av ettåriga grödor, klimatförändring och en fortfarande pågående process för den del av åkermarken som tidigare var skog. Den konstaterade förändringen bakåt i tiden är ett faktum och nu studerar finska forskare istället hur utvecklingen kan vändas och kolinlagringen öka till år 2040.
Fem klimatscenarier och olika koltillförsel
Beräkningar gjordes för enbart mineraljordar och med en rumslig upplösning på 1x1 km med en kolmodell för åkermark och för fem klimatscenarier för perioden 2021 till 2040. Beräkningarna gjordes med dagens tillförsel av kol samt med 5, 10 och 20 procent ökning av koltillförseln till marken. Forskarna går inte in på vilka odlingsmetoder som kan ge denna ökade koltillförsel. Beräkningarna för olika framtida klimat och olika koltillförsel gjordes var för sig och i kombination med varandra.
Lerhalten styr
Som utgångspunkt för beräkningarna för år 2000 visades att det högsta kolförrådet i Finland finns i sydvästra och västra delen. En viktig förklaring är att där är andelen lerjord stor och ny kunskap visar att andelen silt (mo och mjäla) och lermineral i jorden är en viktig faktor som styr den maximala kolinlagringsförmågan.
För det så kallade bussiness as usual scenariot, alltså att odlingen fortsätter som nu utan ökad koltillförsel så minskar kolförrådet i matjorden med i genomsnitt cirka 30 kg per hektar år. För de tre beräkningsalternativen när koltillförseln ökar med 5, 10 och 20 procent så ökade kolinlagringen med 7, 50 och 130 kg per hektar och år. Då är effekten av klimatförändringar inräknade. Denna ökade kolinlagring motsvarar en ökning av kolhalten med 0.009, 0.07 och 0.17 procent per år.
Fyra promille-målet nås inte
Att den ökade tillförseln av kol till marken inte leder till större kolinlagring beror på att den motverkas av pågående klimatförändring med ökad temperatur som skyndar på nedbrytningen. I scenariot med 20 procent ökad koltillförsel ökar markens kolhalt med 0,17 procent per år. Det skulle förändra Finlands åkermark från en kolkälla till en kolsänka. Forskarna jämför förändringen med det globala så kallade 4-promille-initiativet, som bland annat Sverige har skrivit på, som har som mål att öka kolinlagringen i jordbruksmark. Namnet syftar på att alla utsläpp av koldioxid från fossila källor skulle kunna läggas fast i marken om dess kolhalt ökade med 0,4 procent per år. Det målet nås alltså inte i Finland med endast 0,17 procent ökning. För att nå 0,4 procent skulle koltillförseln behöva öka med mer än 40 procent. Det är svårt att nå även i andra länder och till exempel i Frankrike behöver koltillförseln öka med 30-40 procent för att målet ska kunna nås.
Text: Markus Hoffmann
