Miljömål kopplade till livsmedelsstrategin nås inte i tid
Produktionen i livsmedelskedjan har ökat mellan 2016 och 2020. Utvecklingen går också åt rätt håll för flera miljömål, men inte tillräckligt snabbt. Det framgår av årets utvärdering av livsmedelsstrategin som Jordbruksverket lämnade till regeringen i förra veckan.
Miljömålet om Giftfri miljö är nära att nås till år 2030. I övrigt bedöms inget av de andra miljömålen med koppling till livsmedelsstrategin nås. För andra mål går utvecklingen åt fel håll, medan det för ytterligare andra saknas data för att följa utvecklingen.
Ett miljömål som är nära att nås till år 2030 är Giftfri miljö. Detta under förutsättning att EU:s kemikaliestrategi genomförs. Strategin innebär ett omfattande arbete för att stärka kontrollen av kemikalier inom EU. Användningen av växtskyddsmedel är låg i Sverige jämfört med andra EU-länder. En nyhet är en ny riskindikator för växtskyddsmedel i primärproduktion som tar hänsyn till giftighet och hälsorisker. Trenden för den här indikatorn är dock oklar sedan 2016. En ökning av höstsådda grödor gör att användningen av växtskyddsmedel och framför allt ogräsmedel ökat. Flera växtskyddsmedel som hittats i ytvatten har förbjudits de senaste åren och förväntas minska under de kommande åren.
Trenden för mål om övergödning går åt rätt håll
Även för målet Ingen övergödning går utvecklingen åt rätt håll. Utvecklingen på land bedöms positiv, bland annat på grund av de senaste årens omfattande utsläppsminskningar. En utmaning är att fortsatt öka effektiviteten i användningen av gödsel genom precisionsgödsling och minska näringsförlusterna. Målet är även beroende av internationella insatser från andra Östersjöländer.
Utvecklingen av Generationsmålet, som innebär att samhället ska ställa om och lösa stora miljöproblem till nästa generation, utan att skapa miljöproblem utanför Sverige, samt målen Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt växt- och djurliv går åt fel håll. För målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är riktningen oklar.
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar
Det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser har minskat något sedan 2016, men minskningarna är små och är inte statistiskt säkerställda. Utvecklingen går också för långsamt. Livsmedelskedjans utsläpp av växthusgaser behöver minska kraftigt i kombination med ökade upptag från kolinlagring i jordbruksmark. Jordbrukets utsläpp är en del av dessa och behöver minska per producerad enhet.
Utvecklingen för målet Ett rikt odlingslandskap är neutral, från att tidigare varit negativ. En indikator som mäts för det här målet är arealen åkermark, som minskat sedan 2016. En annan indikator för målet är arealen ekologisk produktion i slättbygd, som ökat mellan 2016 och 2021. Arealen ängs- och betesmarker ökar samtidigt som antalet får och nötkreatur som behövs för att beta markerna minskar. Fler betesdjur behövs för att bevara viktiga kultur- och naturmiljöer, enligt rapporten. När det gäller odlingslandskapets biologiska mångfald är utvecklingen oklar eftersom det till stor del saknas övervakning av arter och genetisk mångfald.
Trenden för ett urval miljömässiga indikatorer
- Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser från livsmedel: positiv, vilket innebär att utsläppen minskar.
- Areal åkermark: negativ
- Areal ängs- och betesmark: positiv
- Antal nötkreatur: negativ
- Antal får: negativ
- Andel ekologisk produktion i slättbygd: positiv
- Andel ekologisk produktion i hela landet: positiv
- Odlingslandskapets fåglar: negativ
Text: Teresia Borgman
Miljömålet om Giftfri miljö är nära att nås till år 2030. I övrigt bedöms inget av de andra miljömålen med koppling till livsmedelsstrategin att nås. Foto: Alexander Regnér
Skriv kontaktperson