Foderrättika och luddvicker ökade skörd av vårkorn

Foderrättika och luddvicker som fånggröda och som plöjdes på våren ökade skörden i efterföljande ogödslade vårkorn med cirka 10 procent. Det framkommer i nya fältförsök från Estland.

Estland har liksom Sverige och alla andra länder runt Östersjön ett beting att minska kvävetillförseln från odlingsmarken till havet. En av de vanligaste åtgärderna i alla länderna är att odla fånggröda. Estniska forskare har gjort nya fältförsök med olika arter av fånggröda och odlingsresultaten är intressanta även för Sverige då förutsättningarna i södra Sverige liknar de i Estland.

Fem fånggrödor under lupp

Under två år provades de fem fånggrödorna, höstråg, höstraps, luddvicker, foderättika (latinskt namn: Raphanus sativus L. var. Longipinnatus) och alexandrinerklöver i Estniska försök. De såddes den 3 augusti båda försöksåren efter höstvete. De såddes i försöksrutor som mätte 4x6 meter och det gjordes fyra upprepningar av försöksserien. I 0,25 m2 provrutor samlades både ovan- och underjordisk biomassa in i slutet av oktober. För de fånggrödor som överlevde vintern gjordes motsvarande provtagning i april. I början av maj plöjdes rutorna med vanlig plog och därefter såddes vårkorn. Vårkornet gödslades inte för att fånggrödornas kväveeffekt på skörden skulle framträda bättre.

Biomassa och upptag av kväve

Foderrättika var den fånggröda som växte till mest med en biomassa på 3 178 kg ts per hektar och med ett kväveupptag på 86 kg per hektar mätt vid höstprovtagningen. Höstraps, höstråg och luddvicker var de tre som överlevde vintern och av dem växte luddvicker bäst med en tillväxt på 2 210 kg ts per hektar och ett upptag på 73 kg kväve per hektar vid vårprovtagningen. Kol/kväve-kvoten analyserades då den avgör hur snabbt fånggrödan bryts ner och därmed hur snabbt kvävet kan frigöras och komma nästa gröda tillgodo. Kvoten för de fem fånggrödorna var låg det vill säga kväveinnehållet var högt i förhållande till kolinnehållet och var i intervallet 11-17.

Avkastning på vårkornet

Generellt var skörden låg av vårkorn året efter fånggrödan eftersom grödan inte gödslades. Det första året skördades i medeltal 3 223 och andra året 2 693 kg per hektar. Ett statistiskt säkerställt samband mellan art av fånggröda och skörd vårkorn framträdde. Foderrättika och luddvicker ökade skörden med 11 respektive 9 procent. Foderrättikan lyckades med sina djupa rötter och goda tillväxt ta upp mycket kväve och sedan föra det vidare till vårkornet. Forskarna understryker vikten av att ha ett så kort tidsfönster utan gröda som möjligt för att inte det ackumulerade kvävet i en fånggröda med låg kol/kvävet-kvot ska gå förlorat. Skörden av vårkorn efter de tre andra fånggrödorna (höstraps, höstråg och alexandrinerklöver) skiljde sig inte från kontrollrutan utan fånggröda. För alexandrinerklöver refererar forskarna till andras mätningar där vårsådd sådan klöver lett till god tillväxt och ökad skörd i efterföljande höstsäd.

Källa: The Effect of Cover Crops on the Yield of Spring Barley in Estonia. Agriculture 2019, 9, 172. Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann