Välj huvudsyfte för din våtmark

Det finns många önskemål om nyttor från våtmarker och forskare har nu försökt strukturera kunskapen om de olika nyttorna. Allt kan inte uppnås i en och samma damm eller våtmark men att framöver lyfta blicken och tänka på en blivande våtmark i sitt sammanhang i avrinningsområdet ger på sikt fler nyttor.

Näringsrening, grundvattenbildning, flödesdämpning, klimatnytta, ökad biologisk mångfald och kulturella värden som skönhet i landskapet är sex exempel på nyttor från våtmarker. En grupp med tretton forskare med olika kunskap och perspektiv på våtmarker har sammanställt forskningsresultat om vinster med våtmarker i jordbrukslandskapet. Det finns flera slutsatser av studien och en av de viktigaste är att alla nyttor inte kan fås i en och samma våtmark men att lyfta blicken till att se hela landskapet ger större möjligheter. Forskarna använder det engelska begreppet wetlandscapes och med tankeexperimentet att våtmarker kommer att fortsätta anläggas i ett visst avrinningsområde de närmsta 10 åren, var i landskapet borde de anläggas för att sammantaget uppnå så många av de möjliga nyttorna? Därefter kan positiva effekter för varje enskild våtmark åstadkommas.

Är kombidammar en tulipanaros?

Efter året 2018 med utbredd torka har alltfler lantbrukare anlagt bevattningsdammar. En konkret frågeställning är hur en bevattningsdamm kan utrustas med olika miljönyttor utan att fördyra projektet, minska volymen lagrat vatten, eller ta mer mark i anspråk? En av författarna till uppsatsen är Pia Geranmayeh på SLU. Hon ger exempel på vad som kan gå att kombinera.

- Det går alltid att tänka på utformningen, flacka slänter gynnar biologisk mångfald, vilket kanske kan kompromissas genom att anlägga sådana slänter enbart på ena sidan och att den flackade slänten hamnar ovanför dammens högsta vattennivå. Då kan volymen vatten fortfarande bli tillräcklig med tanke på funktionen att lagra vatten för bevattning. Ett annat sätt är att slänterna på utsidan av vallen från bevattningsdammen görs flackare. Att föra tillbaka dräneringsvattnet till åkern och därigenom öka skördarna, borde dessutom minska näringsförlusterna, förklarar hon.

Optimera för huvudsyftet

Om det inte går att få allt i en och samma våtmark är en bra princip att optimera för huvudsyftet, som väljs utifrån platsens förutsättningar. Att optimera för huvudsyftet betyder inte att det inte går att tillmötesgå andra nyttor. Här ges några exempel att överväga:

• Är kolinlagring huvudsyftet? Då är det återvätning av torvmark som gäller.
• Är näringsretention huvudsyftet? Då ska ingående halt och mängd av kväve och fosfor från åkermark vara hög.
• Är biologisk mångfald huvudsyftet? Då är flera saker viktiga. Bland annat närhet till andra våtmarker och skötsel. Skötsel genom bete är positivt för mångfalden, men man får se till att inte utfodra djuren så de skapar erosionsproblem. Om det finns fisk i dammen kan de äta groddjur och störa sediment som virvlas upp, så det är inte en bra kombination.
• Är flödesdämpning huvudsyftet? Det kan vara viktigt uppströms städer men också i övergången mellan skog och åker. Det är då viktigt att utforma och placera våtmarken så att näringsfattigt vatten från skogsmark inte rinner ut på åkermark och där blir näringsrikt och bidrar till ökat näringsläckage.

-Vi behöver helt enkelt ha en helhetsbild i avrinningsområdet, vad har gjorts och vad det behövs mer av för att vårt avrinningsområde ska bli multifunktionellt. Här är åtgärdssamordnare jätteviktiga, inte minst för att hjälpa lantbrukarna med att söka de olika stöden beroende på placering och syfte, avslutar Pia Geranmayeh.

Källa: Tradeoffs and synergies in wetland multifunctionality: A scaling issue. Science of The Total Environment Länk till annan webbplats.. Volume 862 Länk till annan webbplats., 1 March 2023.

Text: Markus Hoffmann