Pågående temperaturhöjning motverkar effekten av åtgärder för kolinlagring
Kolhalten sjunker i finsk åkermark med cirka 260-360 kilogram kol per hektar och år på grund av ökad temperatur och ökad nederbörd under sommaren. Skördarna har inte ökat i tillräcklig takt för att lagra in mer kol och motverka nedbrytningen vilket gör forskarna bekymrade.
Cirka en fjärdedel av världens markkol finns lagrat i åker- och skogsmarken i världens boreala region. Området som domineras av barrskog och tundra går som ett band runt hela planeten genom exempelvis Ryssland, Finland och Kanada och där det mesta av Sverige ingår. En grupp finska klimat- och markkolsforskare studerade hur det redan förändrade klimatet påverkat förrådet av markkol i den finska åkermarken. Kolhalten i marken bestäms av en balans mellan till- och frånflöden av kol i marken. Forskarna studerade särskilt betydelsen av förändrad sommartemperatur eftersom den är viktig för kolflödena. Den låga temperaturen under vinterhalvåret ofta med tjäle och snö begränsar både kolinlagring och kolläckage genom nedbrytning.
Varmare och blötare
Forskarna använde det finska markövervakningsprogrammet, som liknar det svenska, där det tas jordprover med något decenniums intervall. 385 prover fördelade över hela Finland valdes ut och halten av organiskt kol från 2009 och 2018 jämfördes. På varje plats togs prov på 0-15 cm djup och 10-20 borrstick togs inom 100 m2 som sedan blandades till cirka en halv liter jord. För varje fält samlades också uppgifter om odlingen in.
Kolhalten minskar
Det genomsnittliga kolinnehållet i de finska mineraljordarna minskade från 2009 till 2018 från 34,1 till 33,0 gram kol per kilogram jord. Det motsvarar en minskning med cirka 0,35 procent per år. Forskarna försökte källfördela olika orsaker till minskningen och ökad nederbörd beräknades göra att kolhalten minskar med 67-101 kg kol per hektar och år medan ökad sommartemperatur åstadkom en minskning med 187 till 296 kg kol per hektar och år.
Växtföljder dominerade av fleråriga grödor som vall och växtföljder med omväxlande vall och ettåriga grödor, var det som mest bidrog till kolinlagring och delvis kunde hålla emot den temperaturdrivna kolminskningen. Forskarna gjorde beräkningar för tre varierade växtföljder där fleråriga grödor ingick. De bidrog till en kolinlagring motsvarande 241, 217, och 128 kg kol per hektar och år. Växtföljder med ettåriga grödor var mer i riskzonen för en nettokolförlust.
Ökade skördar kompenserar inte
Varmare klimat som ger förlängd växtsäsong förväntas ofta ge högre skördar och därmed tillföra marken mer skörderester vilka kan bidra till att lagra in mer kol. Men skördarna har inte ökat i förväntad takt och därför har inte någon ökad kolinlagringen skett vilket bekymrar forskarna. Istället har alltså en minskning av kolförrådet skett. Därtill visar klimatscenarierna att sommartemperaturen (maj – september) kan fortsätta att öka med 1,5 till 3 grader i norra Europa. Även nederbörden kommer att öka. Forskarna avslutar med att även om en liten andel av världens åkermark ligger i det boreala området är det alarmerande om resultaten innebär att motsvarande kolminskning även sker i de boreala skogarna som omfattar stora arealer. Resultaten understryker vikten av att lyckas minska klimatgasutsläppen.
Text: Markus Hoffmann
Skördarna har inte ökat i tillräcklig takt för att lagra in mer kol och motverka nedbrytningen vilket gör forskarna bekymrade. Foto: Pixabay
