Frivilliga styrmedel bör användas för att minska näringsläckage

Att minska läckage av kväve och fosfor genom tvingande styrmedel som lagstiftning blir kostsamt för jordbruket. Istället bör Sverige även i fortsättningen använda frivilliga styrmedel. Det är några slutsatser i två nya rapporter som tagits fram inom projektet LIFE IP Rich Waters.

Den första rapporten Analys av styrmedel och åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruket kommer till slutsatsen att det behövs fler åtgärder på fler platser än idag om målen för EU:s vattendirektiv ska kunna nås. Frivilliga styrmedel bör användas även fortsättningsvis för att genomföra kväve- och fosforåtgärder i jordbruket, skriver rapportförfattarna.

Frivilliga åtgärder behöver förändras

Men eftersom frivilliga åtgärder som består av ersättningar från landsbygdsprogrammet och LOVA - lokala vattenvårdsprojekt, inte resulterat i tillräckligt stor mängd åtgärder så behöver de förändras så att fler ansluter, enligt rapporten. Det behöver också satsas mer på rådgivning och information, bland annat genom Greppa Näringen, LEVA (Lokalt engagemang för vatten) och andra lokala samarbetsprojekt. Att arbeta kring ett avrinningsområde är också något som kan utvecklas vidare.

Jämför frivilliga och tvingande åtgärder

Den andra rapporten Konsekvensanalys av val av styrmedel för att minska näringsläckaget från jordbruket analyserar konsekvenserna av två olika scenarier med styrmedel för att genomföra miljöåtgärder. Dels ett frivilligt scenario där nuvarande ekonomiska styrmedel i form av stöd och ersättningar utökas och dels ett scenario med tvingande styrmedel där åtgärder genomförs med lagstiftning.

Tvingande styrmedel är dubbelt så dyrt för jordbruket

Slutsatsen i den här rapporten är att det är samhällsekonomiskt lönsamt med både tvingande och frivilliga åtgärder, men att tvingande styrmedel innebär två gånger så stora kostnader för jordbruket jämfört med frivilliga styrmedel. De fördelningseffekter som uppstår talar inte för tvingande styrmedel, enligt rapportförfattarna.

Båda rapporterna har tagits fram inom projektet LIFE IP Rich waters som delfinansieras av EU. Projektet pågår 2017-2024 och leds av Länsstyrelsen i Västmanland. Målet är att förbättra vattenmiljön i de vattendrag som påverkar Mälaren och norra Östersjön. I projektet deltar myndigheter, kommuner, företag, forskare och vattenvårdsförbund.

Text: Teresia Borgman

Rapporterna:
Analys av styrmedel och åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruket av Magnus Bång, Frida Edström, Niclas Engene, Martin Erlandsson Lampa, Markus Hoffman, Tobias Häggmark, Sara Jalhed, Gerda Kinell, Else-Marie Mejersjö, Jan F. Petersson, Daniel Smith, Jordbruksverket, 2022-06-23 Länk till annan webbplats.

Konsekvensanalys av val av styrmedel för att minska näringsläckaget från jordbruket av Tobias Häggmark, Alejandro Eguez, Jordbruksverket, 2022-06-14. Länk till annan webbplats.